Utgivarna har ställt tretton frågor till riksdagspartierna om bland annat offentlighetsprincipen för statliga företag och vem som ska pröva beslut när någon nekats insyn. Samtliga partier utom miljöpartiet och kristdemokraterna har svarat.
Hur sköter landstingen sina upphandlingar? Hur använder Försäkringskassan anslagen till olika anställningsstöd? Klarar kommunerna åldringsvården?
De frågor som väljarna anser viktigast inför valet har alla det gemensamt att de hanteras av myndigheter och påverkas av politiska beslut. Det gäller lag och ordning, sjukvården, klimatet, invandringen, integrationen och skolan.
Offentlighetsprincipen ger alla en rätt att följa och i efterhand granska myndigheternas förvaltning, beslut samt de politiska ställningstagandena. En rätt som utgör en del av den konstitutionella kontrollmakten. I grunden handlar det om tilltro och rättssäkerhet, hur våra gemensamma tillgångar förvaltas och att beslut präglas av opartiskhet och baseras på sakliga skäl.
Men även om offentlighetsprincipen är grundlagsfäst måste det också finnas uppgifter som skyddas från insyn. Det kan handla om att värna den personliga integriteten, affärshemligheter eller känsliga relationer till andra stater. Den övergripande principen måste dock vara öppenhet.
Föreningen Utgivarna har sedan starten på olika sätt drivit på för ökad insyn och öppenhet. Journalisterna på våra redaktioner stöter ofta på problem med sekretessregler och handläggning. Det handlar om allt från okunnighet till bristande vilja att leva upp till lagens krav på skyndsamhet och service.
Inför valet har vi ställt tretton frågor till partiernas representanter i riksdagens konstitutionsutskott (KU). Samtliga partier utom miljöpartiet och kristdemokraterna har svarat.
En av de mest brännande frågorna är hur statliga och privata företag som är offentligt finansierade ska hanteras. Här gäller inte de krav på insyn som ställs på kommunala bolag. I dag utgör de två vita fläckar på offentlighetskartan.
Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill att offentlighetsprincipen ska gälla för statliga bolag. Socialdemokraterna och Centerpartiet säger nej med motiveringen av dessa företag är konkurrensutsatta. Centern öppnar för att låta utreda om anställda vid statliga bolag ska åtnjuta samma skydd för att lämna uppgifter för offentliggörande som myndighetsanställda.
Meddelarfrihet har införts för anställda inom vissa privata företag som finansieras med skattemedel. Däremot omfattas bolagen inte av offentlighetsprincipen. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet liksom Liberalerna vill till skillnad mot Centerpartiet att insynen ska gälla även dessa företag. Liberalerna motiverar sitt ställningstagande med ”att offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av samma regler … oavsett om de drivs i allmän eller privat regi.”
Om någon nekats insyn kan beslutet prövas i domstol. Men när det gäller insyn i regeringens arbete är det som regel regeringen själv som är sista instans för att få begäran prövad. Denna rättsosäkra prövning är det endast Centerpartiet och Sverigedemokraterna som tydligt uttalar att de vill ändra på. Liberalerna uttrycker att de starkt ”ogillar den överanvändning av hemligstämpeln som ofta förekommit bland annat på UD” men ser svårigheter med att låta domstolarna pröva politiska bedömningar.
I vår enkät har vi också ställt frågor om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar digitalt. Antingen genom att de lämnas ut via e-post eller görs tillgängliga i öppna databaser. Flera av partierna som svarat menar att den tekniska utvecklingen ska användas för att underlätta insyn. Men de framför också att andra intressen som rätten till personliga integritet måste tillgodoses.
Andra frågor som berörs i enkäten gäller konflikten mellan insyn och enskilda företags affärsintressen, myndigheternas användning av övergripande arbetsgrupper, generella sekretessbestämmelser, avgiften för att få del av handlingar och tillgången till e-postloggar hos myndigheterna.
Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna uppmärksammar i sina svar att insynen minskat inom EU och enligt partierna motiverar det en kontinuerlig översyn av regelverket. Liberalerna framhåller att det är över 20 år sedan det togs ett helhetsgrepp över hur insynsintresset ska tillgodoses.
Öppenhetsfrågorna är centrala i en demokrati. Tillgången till offentliga dokument är en del av informationsfriheten och en förutsättning för medborgarna att få sakliga underlag för sina ställningstaganden och ta tillvara sina intressen.
Enkäten och partiernas svar finns att ta del av i sin helhet här på utgivarna.se.