Omvänt skaderekvisit

hem Forum öppenhetsforum Omvänt skaderekvisit

Detta ämne innehåller 3 svar, har 2 deltagare, och uppdaterades senast av  Anna 1 vecka, 6 dagar sedan.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #19339

    Anna

    En del handlingar är försedda med det som är att betrakta som omvänt skaderekvisit. Om du som anställd på en myndighet får en begäran av utlämnande av en sådan handling, vad innebär detta för hanteringen av ärendet? Hur skulle du beskriva ditt förfarande som tjänsteman i ärendet med ett tydligt exempel på vad handlingen kan innehålla för typ av information?

    #19357

    Per Hagström
    Moderator

    Jag vet inte om jag är rätt person att svara eftersom jag inte är tjänsteman på någon myndighet. Men jag har skrivit lite om rakt och omvänt skaderekvisit här:

    Vad finns det för risk med att lämna ut uppgifterna?

    Det kan nog vara bra att läsa om båda sorterna för att skillnaden ska bli tydlig.

    #19363

    Maria

    Hej,

    Handlingar som innehåller sekretess med omvänt skaderekvisit är t.ex. alla handlingar om enskilda inom sjukvården och socialtjänsten. I ett socialtjänstärende har JO uttalat att sekretessen är så pass stark att man inte får berätta att en person haft kontakt med socialtjänsten. Om en viss handling begärs ut så ska alla uppgifter som är hänförliga till en enskild person maskeras bort. På t.ex. en orosanmälan om ett barn som inkommit till socialtjänsten tas alla uppgifter som innebär ett en enskild kan identifieras bort. Det kan vara fler uppgifter än namn och kontaktuppgifter eftersom ingen, inte heller någon som känner personen, ska kunna känna igen vem det handlar om. Det blir en bedömning från fall till fall hur mycket som behöver tas bort. Med enskilda personer menas privatpersoner, t.ex. barnet och närstående till barnet. Myndighetspersoner, t.ex. en tjänsteman vid en annan myndighet som gjort orosanmälan eller en beslutsfattare, är inte enskilda i detta avseende och deras namn kan inte sekretessbeläggas.

    Detta gäller om en helt utomstående person begär en handling. Det finns en rad andra situationer där bedömningen blir annorlunda. När det står klart att den enskilde inte lider men så får ju inte uppgiften maskeras. En sådan situation kan vara om en närstående som redan känner till att en person har kontakt med socialtjänsten begär ut uppgifterna. Då kan i regel fler uppgifter lämnas ut. Det är dock inte så att alla närstående har rätt att få ut uppgifter. Det ska stå helt klart att personen inte lider men, och detta måste bedömas för varje uppgift. Presumtionen är att den enskilde lider men. Sekretessbedömningarna är alltså beroende av vem som begär handlingen och i vilket syfte den begärs. Till skillnad från handlingar som inte omfattas av någon sekretess alls, så är vem som begär en handling och hens syfte med begäran av relevans och något som får efterfrågas av myndigheten, jfr 2 kap. 14 § tredje stycket TF.

    #19470

    Anna

    Tack mycket för svaren!

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
Svar till: Omvänt skaderekvisit
Din information: