(2016-07-31) Radio- och tv-stationer, nyhetsbyråer, dagstidningar, tidskrifter och bokförlag. 130 medier har tystats i Turkiet de senaste dagarna.  

Detta kan vi inte acceptera. Hotet mot press- och yttrandefriheten i Turkiet måste bemötas. 

I Sverige fyller i Tryck- och yttrandefriheten 250 år i år. Samtidigt ser vi hur den hotas. I Europa. I EU. De senaste åren har vi sett en allt mer oroande utveckling i vårt närområde. I Ungern, i Polen, i Kroatien… Men det som nu sker i Turkiet saknar motstycke.

I efterdyningarna till kuppförsöket för två veckor sen slår nu president Erdogan till mot landets medier och journalister.

TV-kanaler och radiostationer beordras att stänga. Dagstidningar, tidskrifter och bokförlag tystas. Journalister grips eller frihetsberövas. 130 medier har stängts ned och närmare 100 journalister har gripits eller frihetsberövats de senaste dagarna.

Situationen i Turkiet har, enligt många bedömare, aldrig varit värre. Och detta i ett land som redan före kuppförsöket placerades på plats 151 av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

Pressfrihet och yttrandefrihet är grundbultarna i en fungerande demokrati. När president Erdogan nu utfärdar arresteringsorder mot journalister och stänger ned fria medier får det konsekvenser långt utöver de som drabbas direkt. Även för de medier som inte stängts ned blir det hårdnande klimatet tydligt och kännbart. Utrymmet för kritik och kritisk granskning minskar. Självcensuren ökar. Möjligheterna till fri och oberoende journalistik rycks bort.

Detta kan vi inte acceptera.

Pressfrihet och yttrandefrihet är en förutsättning för en demokrati.

Utvecklingen i Turkiet har fördömts av bland andra människorättsorganisationen Amnesty, av Reportrar utan gränser och Internationella Journalistfederationen. Kritiken har varit hård från ledande mediechefer och publicister. Representanter för såväl FN som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har uppmanat Turkiet att ompröva sina beslut.

Amnesty menar att president Erdogans angrepp mot landets fria medier inte är förenligt med internationell rätt och strider mot de mänskliga rättighetskonventioner som landet skrivit under.

Turkiet är medlem i Nato, landet aspirerar på EU-medlemskap. Därför måste det som sker i Turkiet bemötas på högsta politiska nivå.

•• EU måste gemensamt och med kraft fördöma utvecklingen i Turkiet.

•• Våra svenska politiker måste tala klarspråk. Utrikesminister Margot Wallström, kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, ministern för internationellt samarbete Isabella Lövin och statsminister Stefan Löfven måste alla – var för sig och inom ramen för EU-samarbetet – agera. Våra svenska politiker får inte vara tysta när grundläggande demokratiska principer sätts ur spel på det sätt som nu sker i Turkiet. Margot Wallströms uttalande i går är förstås bra. Men det räcker inte. Sverige måste tydligt och högljutt markera sitt stöd för yttrandefrihet i Turkiet.

Vi i Utgivarna, som samlar Sveriges samtliga etablerade medier – Sveriges Television, Sveriges Radio, UR, TV4-Gruppen, Sveriges tidskrifter och TU – har tidigare kritiserat de svenska politikerna och EU för att inte vara tillräckligt tydliga i sin kritik mot utvecklingen i Ungern, Polen och Kroatien.

Låt inte Turkiet bli ytterligare ett exempel.

Sverige och EU måste på allvar göra mediernas frihet och journalisters möjlighet till fri och undersökande journalistik till en av sina viktigaste prioriteringar.

Vi har krävt det förut. Vårt krav kvarstår.

Casten Almqvist, VD TV 4-Gruppen

Cilla Benkö, VD Sveriges Radio

Per-Anders Broberg, VD Utgivarna

Jeanette Gustafsdotter, VD TU – Medier i Sverige

Kerstin Neld, VD Sveriges Tidskrifter

Hanna Stjärne, VD Sveriges Television

Christel Tholse Willers, VD UR

Dela:

Submit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to Twitter