Utgivarna hävdar i en debattartikel på GP Debatt (25/3) att coronakommissionen ska granska och utvärdera hur de svenska myndigheterna levt upp till offentlighetsprincipen. Artikeln finns här:
Granska myndigheternas ovilja
att lämna ut information
Coronakommissionen har allas blickar på sig. De konkreta beslut om pandemin som nu utreds av kommissionen handlar inte sällan om liv eller död.
Men ett perspektiv saknas:
Hur myndigheterna har tillämpat offentlighetsprincipen – och därmed vilka förutsättningar som getts att granska beslutsfattarnas agerande.
Offentlighetsprincipen kan ge en ocensurerad inblick i offentligt driven verksamhet. Den är ett komplement till de budskap som myndigheterna själva sprider i sina officiella kanaler, en informationskälla bortom kommunikationsavdelningarnas kontroll. Den är också strikt lagstyrd och gäller även i tider av kris – den är ännu viktigare under en kris.
Tillsammans med rättssäkerheten och kontrollen över att alla medborgare behandlas lika och enligt lag, är det demokratiska motivet själva kärnan för offentlighetsprincipen – nämligen det viktiga i att den information som myndigheter samlar in görs tillgänglig för alla, vilket i sin förlängning ger medborgarna kunskap, makt och inflytande.
Och det är här som journalistiken och landets redaktioner tar plats. Det är i användningen av offentlighetsprincipen som journalisterna blir medborgarnas förlängda arm i sina granskningar av myndighetsutövning och informationsinsamling.
Per Hagström, redaktör för sajten allmanhandling.se, har i sin genomgång av de överklaganden som redaktioner gjort, konstaterat att flera regioner vägrat lämna ut statistik om antalet smittade och avlidna per kommun med hänvisning till patientsekretess. Beslut som saknat stöd i lagen och som upphävts av kammarrätterna när besluten omprövats.
Ytterligare några exempel:
- Kriminalvården sekretessbelade information om smittspridning på fängelser utan laglig grund.
- Ett flertal, inte minst lokala medier, vägrades information om smittspridning i kommunala verksamheter inom äldreboende och hemtjänst.
Exemplen kan mångfaldigas – men det ska också sägas; det finns exempel där myndigheterna verkat helt enligt offentlighetsprincipen, snabbt, öppet och med stor förståelse för nyhetsjournalistikens villkor.
Men osäkerheten, och i vissa fall oviljan, att lämna ut material är så omfattande att också myndigheternas agerande med offentlighetsprincipen som grund borde omfattas av coronakommissionens arbete.
Kommissionen menar, så här långt, att det utifrån regeringens direktiv inte är deras uppgift.
Utgivarna menar att det är en felsyn. Det finns skrivningar i direktiven som gör det möjligt för kommissionen att pröva hur offentlighetsprincipen hanterats under pandemin. I direktiven står det t.ex. att ”Kommissionen ska belysa pandemins effekter på samhällsviktig verksamhet”.
Under en kris måste medborgarna ges möjlighet att också förhålla sig kritiskt till den information och kommunikation som myndigheterna presenterar.
Utgivarna hävdar att kommissionen också ska inkludera hur offentlighetsprincipen tillämpats under pandemin.
Robert Olsson
VD, Utgivarna
