Sveriges Radios korrespondent Alice Petrén polisanmälde en man som dödshotade henne i samband med sin yrkesutövning: mannen fälldes för olaga hot.
Alice Petrén är en av en stor andel journalister som upplever att de utsatts för hot och hat i samband med sitt yrkesutövande, enligt en nyligen genomförd undersökning bland 3000 journalister. Inom kort, tyder allt på, kommer journalister att få förstärkt rättsligt skydd.
I domskälen står det enligt Sveriges radio att tingsrätten ser det som ”extra allvarligt” eftersom hotet skedde mot en journalist. Det är ett viktigt ställningstagande och något som alla branschorganisationer, också Utgivarna, välkomnar: att hota journalister i sin yrkesutövning är också ett angrepp på demokratin.
I maj 2020 tillsatte regeringen en utredning som fick till uppgift att se över det straffrättsliga skyddet för ”utövare av samhällsnyttiga funktioner”. Till denna kategori räknas journalister och utredningen fick en mycket tydlig uppgift av regeringen:
”Ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet.”
Nu har utredningen jobbat på ett tag och är klar med det som beskrivs som ”faktainsamlingsfasen”. Nästa steg blir att skriva ”författningstexten” och bedömare inifrån utredningen menar att allt talar för att journalister/redaktionella medarbetare får ett förstärkt rättsligt skydd och kommer i den delen att jämställas med ”blåljuspersonal”.
Undersökningen som det refereras till inledningsvis är gjord av Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och Oscar Björkenfeldt, doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet. Studien genomfördes vid årsskiftet via en enkät som 3000 journalister besvarade.
Undersökningens preliminära resultat kan sammanfattas så här:
- En stor andel journalister upplever att de utsatts för hot och hat i samband med sitt yrkesutövande.
- Det är vanligast att hot och hat utgör förolämpning eller förtal, följt av ofredande eller olaga hot.
- Ämnesområdena migration, diskriminering, kriminalitet och jämställdhet upplevs generera mest hot och hat.
- Många journalister har utsatts för hot och hat i en omfattning som påverkar hälsan negativt.
- Många journalister har anpassat eller avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika hot och hat.
- Förtroendet för rätten och dess förmåga att ta tillvara journalisternas intressen som brottsoffer är lågt.
- Förtroendet för uppdragsgivares/arbetsgivares förmågan att hantera hot och hat är förhållandevis hög.