(2015-11-05) I dag ska justitieutskottet bereda ettförslag om ny domstolsdatalag. Förslaget kan få stora konsekvenser för möjligheten till en seriös granskning av domstolarnas verksamhet.

I dag kan du hos domstolarna söka i domslut fem år tillbaka i tiden. I propositionen om ny domstolsdatalag har det visat sig finnas en kommentar till lagtexten som handlar om att kunna begränsa möjligheterna att söka på namn och personnummer i avgöranden redan när de vunnit laga kraft.

Jag skriver ”visat finna sig” då det tycks som att kommentaren lagts till efter själva remissförfarandet. Utgivarna var inte remissinstans men hade naturligtvis inte heller kunnat reagera på kommentaren om den inte fanns med i materialet. Svenska Journalistförbundet, som är en av 51 remissinstanser som yttrat sig, har t ex konstaterat att så är fallet.

I kommentaren står det:

“I domstolsdatalagen finns flera bestämmelser som informerar om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter som begränsar behandlingen av personuppgifter utöver vad som följer av domstolsdatalagen. […] I den nu aktuella paragrafen finns en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar för behandlingen av personuppgifter efter tidpunkten för laga kraft. Det kan t.ex. röra sig om att begränsa möjligheterna att söka efter personnummer och namn i avgöranden som har fått laga kraft.”

Därför skrev Utgivarna i går ett brev till ledamöterna i justitieutskottet för att fästa deras uppmärksamhet på formuleringen, vilken konsekvens innebörden kan få för det journalistiska arbetet och de publicistiska besluten. Vår förhoppning är att formuleringen ska strykas innan riksdagen antar propositionen.

Varför detta agerande?

Vi, precis som Svenska Journalistförbundet som tillsammans med Föreningen Grävande Journalister också skrivit brev till justitieutskottets ledamöter i ärendet, ser nämligen en uppenbar risk i att tillägget uppmanar till sekretess och därmed en försämring av offentlighetsprincipen. Själva tillägget utgör förvisso inte lagtext men författningskommentarer har ändå stor betydelse för rättstillämpningen. Det är där domstolarna hämtar vägledning när de ska tillämpa den nya lagen.

Vi har poängterat, att möjligheten att kunna göra sökningar med hjälp av personnummer är viktig i det journalistiska arbetet. Den är också betydelsefull för research och kan dessutom bidra till ett bättre underlag när du ska göra publicistiska bedömningar och fatta utgivarbeslut.

Utgivarna har därför uppmanat utskottet att föreslå riksdagen att stryka tillägget ur lagförslaget. Det borde vara möjligt. Lagtexten och kommentaren i övrigt ger ett tillräckligt skydd för den enskildes integritet utan att samtidigt försvåra mediernas viktiga möjlighet till seriös granskning av domstolarnas verksamhet.

Per-Anders Broberg

VD Utgivarna

Brott mot journalister kan aldrig accepteras
Förordning räddar sökning i register