Utgivarnas yttrande 

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes personliga integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27)

Utgivarna vill med anledning av förslagen i departementspromemorian anföra följande:
Kreditupplysningslagen ändrades 2011 med syfte att förhindra att kreditupplysningsinformation fanns lätt åtkomligt för personer som utan legitimt behov ville ta del av uppgifterna. Det informationsutlämnande som är föremål för de ny aktuella förslagen är av en helt annan karatär. Det finns i det lagda förslaget inget reellt behov dokumenterat. Tvärtom sägs det saknas säkra uppgifter om vilka som beställer kreditupplysningar via den nya tjänsterna med att det är antagligt att kunderna består av företag som anser sig ha behov av kreditupplysningar.

Utgivarna vill med anledning av förslagen i departementspromemorian anföra följande:
Kreditupplysningslagen ändrades 2011 med syfte att förhindra att kreditupplysningsinformation fanns lätt åtkomligt för personer som utan legitimt behov ville ta del av uppgifterna. Det informationsutlämnande som är föremål för de ny aktuella förslagen är av en helt annan karatär. Det finns i det lagda förslaget inget reellt behov dokumenterat. Tvärtom sägs det saknas säkra uppgifter om vilka som beställer kreditupplysningar via den nya tjänsterna med att det är antagligt att kunderna består av företag som anser sig ha behov av kreditupplysningar.

Granskande journalister får, genom de informationstjänster som tillhandahålls av kreditupplsningsföretagen, ett arbetsverktyg som ger goda möjligheter till korrekt fakta till den politiska och ekonomiska journalistiken. I majoritet av fallen används uppgifterna endast i researchsyfte. Viktigt är också att betona att den information som tillhandahålls är offentlig enligt offentlighetsprincipen.

Att på inte säkra grunder, utan att på antagande, inskränka mediernas möjlighet att på ett effektivt sätt säkra fakta, är ett oproportionellt ingrepp i informationsfriheten.
När kreditupplysningslagen ändrades 2011 innebar det även att utlämnande av kreditupplysningar via framför allt databaser förbjöds. Däremot kunde ett sådant utlämnande fortsatt ske på tekniska upptagningar, t ex cd-skivor och usb-minnen.I departementspromemorian föreslås nu att även detta skall förbjudas.

Som motiv anförs ett behov av att stärka skyddet för den personliga integriteten. Någon faktamässig grund för detta redovisas även inte här. Tvärtom anges att den faktiska omfattningen av de nämnda problemen är “svår att uppskatta” och att det inte finns några “säkra” uppgifter om omfattningen av kreditupplysningar som lämnas ut genom utgivna tekniska upptagningar. Likafullt dras slutsatsen att det kan “antas” att det rör sig om “ett avsevärt antal”. Behovet av en ytterligare skärpning av kreditupplysningslagen måste även på denna grund ifrågasättas.

Förslaget kan också i frågasättas från grundlagssynpunkt. Redan i samband med det förra lagstiftningsärendet restes invändningar från flera håll om att den då föreslagna ändringen av kreditupplysningslagen var oförenlig med grundlagen.

Dessa invändningar kvarstår. Enligt 1 kap 12 § YGL, jämförd med delegationsbestämmelsen i 1 kap. 9 § 4 p. tryckfrihetsförordningen (TF), får förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysningar endast meddelas om de innebär ett otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet eller om de innehåller oriktiga eller missvisande uppgifter.

Något stöd i delegationsbestämmelsens ordalydelse för att meddela andra begränsningar av yttrandefriheten, t ex krav på att skicka en kreditupplysningskopia – som saknar varje samband med själva offentliggörandet – finns inte.

Detnu aktuella promemorieförslaget innebär sålunda att det redan i dag grundlagsstridiga området i kreditupplysningslagen utvidgas.
Förslaget bör av rent grundlagsmässiga skäl därför inte genomföras.

Såsom TU också har påpekat i sitt yttrande publicerade Nyhetsbyrån Siren inför valet 2010 en unik kartläggning av den personliga ekonomin hos 70.000 politiker som kandiderade till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. En sådan granskning – som måste anses vara av ett starkt allmänintresse – omöjliggörs i praktiken med de genomförda och föreslagna ändringarna av kreditupplysningslagen.

Det är märkligt att det i dagens digitala samhälle läggs fram förslag som effektivt motverkar massmediers och journalisters möjligheter att med digital teknik, snabbt och effektivt, anskaffa uppgifter.

TU, som är medlemmar hos Utgivarna, har tillsammans med Nyhetsbyrån Siren i en tidigare skrivelse till regeringen föreslagit att journalistisk verksamhet ska ingå i definitionen avuttrycket “legitimt behov” i kreditupplysningslagen (det är i sig anmärkningsvärt att så inte redan nu är fallet). I departementspromemorian avvisas såväl detta förslag som skrivelser från andra intressenter med att andra behov och ändamål än integritetsskyddet “kan inte beaktas i detta sammanhang”.
Mot ovanstående bakgrund avstyrker Utgivarna promemorieförslaget i sin helhet. Om de trots allt genomförs bör det tydliggöras att informationsinhämtning av kreditupplysningsinformation i journalistiskt syfte är att likställa med legitimt behov.

Sammanfattningsvis
I promemorian föreslås att kreditupplysningslagen ändras så att samtliga former av utlämnande av kreditupplysningar på sätt som avses i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) förbjuds om det inte föreligger ett “legitimt behov”. Detta till skillnad från den tidigare utvidgningen av kreditupplysningslagen, som ändrades 2011, utan att det finns något reellt behov dokumenterat.

Utgivarna avstyrker förslaget:

– dels därför att det är oförenligt med grundlagen,
– dels därför att det allvarligt försvårar massmediernas arbete, samt
– dels att det är ett oproportionerligt ingrepp i informationsfriheten.

 

Stockholm den 19 augusti 2013
Utgivarna
Jeanette Gustafsdotter
VD

 

Betänkandet (SOU 2012:95) Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet
Allmänhetens insyn i partiers finansiering