Den svenska mediebranschens krav på det ”redaktionella undantaget” finns inte med i den rapport om lagen om digitala tjänster, DSA, som Europaparlamentets IMCO-utskott har klubbat igenom.

IMCO-utskott ansvarar för EU:s rättsliga kontroll av den digitala inre marknaden. Deras beslut kan ses som vägledande inför att hela parlamentet i januari ska rösta om DSA.
Utskottet klappar sig på bröstet över att techjättarna enligt förslaget ska tvingas att meddela sina beslut som kan påverka t.ex. mediebolagen genom att material från seriösa medier tas ner från techjättarnas plattformar.
Förslaget är inte alls så långtgående som svenska, och nordiska mediebolag, önskat sig vad gäller att skydda medieinnehåll eller vilka skyldigheter techbolagen har innan de plockar ner material som publicerats av nyhetsmedier.
Den svenska mediebranschen har alltsedan EU höjde ambitioner att via lagstiftning tygla de stora techjättarna som Facebook (Meta sedan ett kort tag), Google, Amazon och Twitter tagit en tydlig hållning till försvar för ansvarig utgivarskapet och den svenska yttrandefrihetslagen.

  • Det är centralt med en lagstiftning som försäkrar att innehåll och tjänster från oberoende medieföretag kan fortsätta att nå publiken via plattformar utan någon form av påverkan eller inblandning. Det är helt grundläggande att medier ska kunna nå ut till allmänheten, inte minst med samhällsviktig information i en kris.
  • Bolagens användarvillkor får inte utformas och användas på ett sådant sätt att de utgör ett allvarligt hot mot redaktionellt oberoende, redaktionell integritet, yttrandefrihet, kulturell mångfald och mediepluralism.

Skulle det ändå uppstå meningsskiljaktighet kring en publicering av ett svenskt medieföretag måste konflikten lösas snabbt, med svensk lagstiftning som grund och att frågan hanteras utifrån den kulturella kontext som publiceringen sker i.
Det ställningstagande som IMCO-utskottet fattat beslut om svarar inte upp mot dessa krav. Slutsatsen är att den redaktionella autonomin förlorade på bekostnad av en önskad näringsfrihet där techjättarnas rätt att teckna sina egna användarvillkor trumfade över kravet på ett journalistiskt undantag.
– Det är djupt otillfredsställande att redaktionella beslut fattat av en ansvarig utgivare i Sverige omprövas i ett rum i USA eller Kina (ex Tiktok), säger Utgivarnas vd, Robert Olsson.

Hoppet står nu till Tyskland, som har lyft frågan inför kommande förhandlingar mellan ministerrådet och Europaparlamentet (de så kallade trilogförhandlingarna). Tyskland har tidigare föreslagit att ålägga techbolagen informationsplikt om de önskar avpublicera innehåll publicerat av mediebolag.
Förslaget kan byggas ut med t.ex. krav att beslut måste tas utifrån den enskilda nationens kulturella sammanhang.

Branschen positiv till Gustafsdotter
Nära 500 fängslade journalister