Nya sätt att konsumera journalistik kräver också nya sätt att förklara vilken typ av publicering det handlar om.
Därför lanserar Utgivarna nu riktlinjer för digitala publiceringar.
Många år av inarbetad tydlighet kring vad som är en ledartext, en debattartikel eller insändare, en nyhetsartikel eller en analys, vänds upp och ned när samma typ av innehåll nu sprids digitalt.
Nytt sätt att publicera kräver ett nytt sätt att presentera.
I dagstidningar, i radio- och tv-program, är uppdelningen mellan nyhetsjournalistik och åsiktsjournalistik tydlig.
I tidningen är placeringen av ledarsidan, insändarsidan, debatt och opinionsmaterial skild från nyhetsmaterialet. Och i själva nyhetsrapporteringen är kommentaren och analysen avskild i förhållande till nyhetsrapporteringen. Detsamma gäller i nyhetsprogrammen i radio och tv där övergångar och vinjetter klargör skillnader mellan åsikter och nyheter.
Men i dag följer många nyhetsflödet digitalt. Utan att ha sökt upp en specifik avsändare tar läsaren del av publiceringar – helt i avsaknad av tydlig kontext. På nätet ser allt nästan likadant ut. Nyhetsrapportering eller ledartext? Debattinlägg eller analys?
Därför måste publicisterna bli bättre på att tydliggöra skillnaden mellan åsikter och nyheter. Och vara tydliga med när materialet publicerades och vilken typ av publicering det handlar det om.
Utgivarna har utarbetat riktlinjer och rekommendationer till sina medlemmar för att på ett enkelt och tydligt sätt fånga upp moment som gör det enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren att oavsett plattform förstå i vilken kontext publiceringen ska ses.
Det handlar om:
• Att tydliggöra publiceringsdatum när en gammal artikel eller ett inslag sprids på nytt.
• Vilken typ av innehåll det handlar om – och vad det innebär.
• När behov finns även lägga till en förklaring om hur arbetet med reportaget gått till och vilka publicistiska överväganden som gjorts.
• Hur de medieetiska systemen fungerar och hur man anmäler en publicering.
Tydligare och enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren, transparens kring arbetsmetoder och publicistiska överväganden – det är viktiga argument för landets seriösa publicister när en publicering delas eller ifrågasätts. Svaren ska finnas där användaren tar del av artikeln eller inslaget.
Förtroendet för journalistiken är viktigt för demokratin. Det finns, i vissa kretsar, föreställningar om att medierna mörkar, men även okunskap om de journalistiska övervägandena, nyhetsvärdering och medieetik.
På detta sätt – genom öppenhet – vill vi säkra ett fortsatt starkt förtroende för oss som medieföretag.
Casten Almqvist, vd TV 4-Gruppen
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
Unn Edberg, vice vd Chef och ordf Sveriges Tidskrifter
Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige och ordf TU – Medier i Sverige
Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad
Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige
Viveka Hansson, programdirektör TV4-Gruppen
Jan Helin, programdirektör SVT
Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen
Hanna Stjärne, vd SVT
Christel Tholse Willers, vd UR
Sofia Wadensjö Karén, chefredaktör Tidningen Vi och ordf Utgivarna