Positivare attityd till nyheter på nätet

(2013-07-04) I början av 2000-talet menade två av tre svenskar att internet aldrig skulle kunna ersätta press, radio och tv som nyhetsförmedlare. I dag är motsvarande siffra 38 procent. Under det dryga decennium som gått sedan 2001 har internet stärkt sin roll som nyhetskanal och det främst bland de unga. Den tryckta dagstidningen har en fortsatt stark position och en hög andel dagliga läsare. Men stödet för tidningen minskar.

Det är ett par av slutsatserna i Ulrika Anderssons studie av våra attityder till nyheter på papper och nätet i årets upplaga av den nationella SOM-undersökningen, vilken publicerades nyligen. I år heter forskningsantologin Vägskäl och redigeras av Henrik Oscarsson, Lennart Weibull och Annica Bergström vid Göteborgs universitet.

Ålder och prenumeration

Enligt Ulrica Andersson är dettvå faktorer som mer än andra påverkar din inställning till nyehter via papper och digitalt. Det är din ålder och om du prenumererar på en tryckt morgontidning.

Det är som sagt de unga mediekonsumenterna som är mest positiva till de digitala nyhetskanalerna. Samtidigt är andelen morgontidningsprenumeranter lägre i ungdomsgruppen än i de äldre åldersgrupperna. På precis motsatt sätt förhåller det sig bland pensionärerna. Där är andelen morgontidningsläsare högre än i andra grupper och andelen internetentusiaster lägre.

Bland de mellan 65 och 85 år menar mer än hälften, 53 procent, att internet aldrig kan ersätta de traditionella medierna som nyhetskanal. De unga, mellan 20 och 34 år, ser det inte så. Där menar endast 18 procent att press, radio och tv inte kan bytas ut mot internet när det gäller nyheter.

Samma förhållande mellan åldersgrupperna gäller synen på vikten av internet för att kunna hålla sig informerad om nyheter och aktuella händelser. Något mer än hälften av de unga anser att internet är en förutsättning för att kunna hålla sig à jour med händelseutvecklingen. Och det medan pensionärerna inte upplever sig ha samma behov av internet. 16 procent av de mellan 65 och 85 år säger att internet är en förutsättning för att ha nyhetskoll.

Förändrad mediemarknad ger förändrad attityd

Ulrica Anderssons menar att hennes statistiska analys av SOM-undersökningens material styrker antagandet att mediemarknadens utveckling påverkat hur konsumenterna uppfattar internet och dess roll som nyhetskanal. För tio år sedan var den generella uppfattningen att internets roll var att komplettera de traditionella medierna. I dag har den uppfattningen fått ge vika för en syn där internet utgör en lika naturlig nyhetskanal som de andra medieformerna.

Växande nyhetskoll via mobilen

En annan aspekt och möjlig orsak till den förändrade attityden till nyhetswebben står att finna i en annan uppsats i Vägskäl. Det är Göran Bolin som i sitt avsnitt om mobila generationer studerar hur tre olika generationer använder sig av mobilen. Och just som Ulrica Andersson konstaterar i sitt avsnitt så noterar Göran Bolin att de yngre generationerna är mycket mer aktiva på nätet än de äldre, både vad gäller omfattningen av vad de gör på internet och hur många olika tjänster de tar i anspråk.

Det är tre generationer som läggs under Göran Bolins lupp: trettiotalisterna, femtiotalisterna och åttiotalisterna. Studien visar att mer än hälften av åttiotaltalisterna dagligen kollar av nyheterna på mobilen. Bland trettiotalisterna är det bara drygt var tionde som gör det. Den yngsta generationen är signifikant mer aktiva på sociala medier än de äldre åldersgrupperna. Det är även de som lyssnar mest på radio och tittar på tv eller video via mobilen. De har å ena sidan helt enkelt en större kunskap om vad för nyhetsmaterial som finns på nätet jämfört med andra grupper. Men de har, som vi sett tidigare, en mindre vana vid att ta del av en tryckt morgontidning å den andra.

 Daglig användning av mobilfunktioner, efter generation 2012 (% bland mobilinnehavare)

 

sociala

medier

radio

tv/

video

nyheter
30-talister  3  9  3  11
50-talister  8  7  2  13
80-taliser  69  14  16  54
Samtliga  29  10  7  25

Not: Frågan löd “Hur ofta brukar du använda mobiltelefonen till följande?”, källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012, bearbetad.

Medievanor, speciellt etablerade i unga år, har enligt Ulrica Andersson stor betydelse för vilka medier vi kommer att uppfatta som naturliga och nödvändiga delar av vår mediekonsumtion. Till skillnad från övriga studerade generationer så har åttiotalisterna mer eller mindre vuxit upp med mobiltelefoner och internet. För deras del är inte det här senkomna tillskott i utbudet. Det är delar som är fullt naturliga och likväriga övriga delar. Prognosen är att vi kommer att få se en fortsatt utveckling mot en allt större acceptans för internet och en ökad användning av mobila tjänster även högre upp i åldrarna. Både beroende på att de yngre generationerna växter upp och att de äldre tillägnar sig även dessa tjänster.

Vill du läsa hela årets SOM-undersökning? Då hittar du den via SOM-institutets hemsida.

//TL

Sitt med Dawit
Några länkar från vecka 27 och 28