(2013-11-21) I förra veckan gick professor emerita i straffrätt, Madeleine Leijonhufvud, ut på SvD Brännpunkt med en artikel där hon menade att det behövs en diskussion om hur yttrandefriheten kan balanseras mot andra intressen.
Leijonhufvud anser att det krävs fungerande sanktioner mot publiceringar som kränker enskilda utan ett berättigat allmänintresse – och det ”till skydd för alla, också för de människor som för närvarande utgör institutionen kungahuset”.
– Debatten är både viktig och relevant. Det tråkiga är att Madeleine Leijonhufvud i sin iver att försvara hovet tappar bort debatten om varför det är så och om det är dags för en ändring, säger Jeanette Gustafsdotter, vd Utgivarna.
Varför ska yttrandefriheten i grundlagsskyddade medier ha ett större skydd än friheten att yttra sig via Twitter och Facebook?
– Grundlagsskyddade medier med ansvarig utgivare tar ett större ansvar. När Yttrandefrihetskommittén utredde lagförslaget personlig integritet hittade de inte ett enda exempel på övertramp från medier med ansvarig utgivare, däremot flera från medier som inte har en ansvarig utgivare, säger Jeanette Gustafsdotter.
– Att inte låta yttrandefriheten i grundlagsskyddade medier vara mer skyddad än friheten att yttra sig i de medier där unga människor i dag oftast ventilerar sina åsikter gör inte att man kommer åt problemet. Det enda som Madeleine Leijonhufvud lyckas med är att inskränka pressfriheten och frågan är om det är det hon önskar?, säger Jeanette Gustafsdotter.