Tal av Erik Fichtelius, ordförande i Utgivarna den 11 januari 2015
Franck Brinsolaro, 49
Ahmed Merabet, 42
Två poliser som gav sina liv i onsdags, till yttrandefrihetens försvar.
Je suis Charlie, Jag är Charlie, säger vi. Som publicist är det kanske lättast att först tänka på sina kollegor. Men för att demokratin ska fungera och försvaras krävs flera delar.
Charlie Hebdo var inte polisförbundets tidning. Snarare tvärtom. Les flics – Snuten – hörde till dem som häcklades – grovt och hårt. Bêtes et mechant – dumt och elakt – liksom andra makthavare och företrädare för staten, kyrkan, pengarna.
Men poliserna, Franck Brinsolaro och Ahmed Merabet, stod där och försvarade dumheterna och elakheterna med sina liv. Det är en viktig dimension av det som hänt.
Signaturen Charb, Charlie Hebdos mördade chefredaktör, Stéphane Charbonnier, 47, medverkar i en tv-dokumentär om satir. Vi sänder den igen nästa vecka. Han säger så här i programmet, Skarpa streck:
”Yttrandefriheten är väl skyddad i Frankrike, och den är skyddad när man använder den, och det gör Charlie Hebdo”, sa Charb långt innan han mördades och slutsatsen är att:
Försvaret av demokratin kräver mer än journalister. Fri journalistik kräver fungerande samhällsinstitutioner till sitt försvar. Kräver ett starkt rättsväsende, kräver respekt, grundläggande respekt för vårt uppdrag.
Vi behöver poliser – och vi behöver lagar. Vi behöver ett dagligt försvar av vår snart 250 åriga tryckfrihetförodning. Alltför ofta tvingas vi publicister försvara de olika delarna i det som ska vara en helhet till frihetens försvar. Alltför ofta kommer ”godhjärtade” förslag till det som i praktiken blir inskränkningar i de friheter alla hyllar i dag. Vi måste påminna om detta en dag som denna när alla sjunger yttrandefrihetens lov.
Journalister behöver skyddas. Det har i ärlighetens namn varit en kamp för oss utgivare att staten ska se hot mot journalister som det brott mot demokrati och yttrandefrihet det är. Nu är vi där. Nu syns och erkänns skyddsvärdet.
Fri journalistik behöver ett självständigt rättsväsende och en statsapparat som kan gå långt för att försvara det fria ordet. Så som i Frankrike.
Ett samhälle behöver en fri och bångstyrig yttrandefrihet som skyddas.
Je suis Charlie!