Mer än sex timmar medier per dag

(2013-06-27) Svenskarnas medievanor präglas både av stabilitet och förändring. Det är en enkel och mycket övergripande slutsats som kan dras ur årets upplaga av rapporten Mediebarometern från Nordicom vid Göteborgs universitet.

År 1979, det första år befolkningens (9-79 år) medievanor studerades av forskarna för Mediebarometern, använde vi medier i 321 bruttominuter en genomsnittlig dag. I fjol spenderade vi 365 minuter. Det är en uppgång med 44 minuter eller ca 14 procent.

Det innebär att utbudet ökat mer än den tid vi spenderar på medier. Vid den första mätningen fanns det två tv-kanaler, tre radioprogram, tryckta böcker, kassettband, grammofonskivor och ungefär lika många tidningar som i dag. Vid den senaste fanns, för den som så önskade, möjligheter att ta del av ett oöverskådligt medieutbud. Men det har inte varit någon rak utvecklingslinje med ett kausalt förhållande mellan utbuds- och tidsåtgång. Redan 1987 var medietiden hela 374 minuter, medan den 2001 och 2009 var 364 respektive 352 minuter.

Mindre etermedier och mer digitalt

I mitten på 1980-talet såg medieutbudet klart annorlunda ut. Och även om den tidsmängd vi lägger på medier inte förändrats på något radikalt sätt så har de enskilda mediernas tid stuvats om rätt rejält.

De två stora utbudsförändringarna är introduktionen av kommersiell tv och internets genombrott. Men bara en av dessa som fick oss att förändra våra tidsmässiga medievanor. För även om utbudet av tv-kanaler ökade avsevärt mellan 1985 och 1995 så ökade medietiden endast måttligt, från 29 till 30 procent. Dras kurvan ut ända till 2005 så minskade till och med tv:s andel av vår medietid till 28 procent. Samma år, 2005, ägnade vi 9 procent av vår medietid åt nätet. Ytterligare fem år senare var internets andel uppe i 22 procent. Och i fjol ägnade vi lika mycket tid, 26 procent, åt internet som åt tv.

Den bruttotid befolkningen (9-79 år) ägnar åt medier fördelad på medieslag 1985 och 2012 (%)

  1985   
2012  
Differens
Bok
6%
5%
-17%
Tidskrift 4% 
3%    
-25%
Dagspress
7%
6% -14%
Internet

26%  
 Video/dvd        
2% 2%
+-0%
Text-tv
1%  
Television
29%  26% -10%
Fonogram
13% 8% -38% 
Radio
37% 23% -38%

Not 1: Fonogram innefattar cd, grammofonskiva, kassett och mp3; Not 2: Television avser traditionell tv, ej tv-tittande via internet; Not 3: Dagspress avser papperstidning, ej dagspress via andra plattformar – Källa: Mediebarometern 2013

Andra markanta förändringar är att radiolyssnandet gått ned med 38 procent. Från att tidigare varit det största mediet står radion i dag för något mindre än en fjärdedel av medietiden. Som redan nämnts har även tv-tittandet via traditionell mottagare minskat under den här perioden. Totalt har mediets andel minskat med en tiondel sedan mitten av 1980-talet och ganska marginellt under se sista åren. En av anledningarna är lanseringen av tjänster som beställ-tv via internet. I ovanstående tabell ingår konsumtionen av webb-tv liksom webb-radio i kategorin internet. Men nedgångeninleddes redan innan internetbaserad beställ-tv fick sitt genombrott, så det är inte den enda anledningen eller ens huvudorsaken. Istället verkar det vara så att konkurrensen om tid spelat en viktig roll här.

Vad gör vi en vanlig mediedag?

Trots att den tid vi lägger på tv minskat under senare år så är tv fortfarande det medium som når störst andel av befolkningen en vanlig dag. 83 procent av befolkningen 9-79 år såg på tv en genomsnittlig dag 2012. Den största delen av dessa tittar på traditionell tv via tv-mottagare. Andelen som tittar på webb-tv en genomsnittlig dag är 7 procent.

Det näst mest använda mediet är sedan några år internet. Från en räckvidd på 42 procent 2005 har mediets användning vuxit till 74 procent 2012. Den starka tillväxten har planet ut under de senaste två åren.

Väl på nätet vänder sig befolkningen i växande grad till medier i olika former. De traditionella mediernas sajter lockar fortfarande en växande publik. I fjol så använde nästan en tredjedel, 32 procent, av befolkningen traditionella medier på internet en vanlig dag. Det är en ökning med 28 procent sedan 2009 då en fjärdedel av befolkningen uppgav att de använde traditionella medier på internet. Kortfattat kan man säga att män använder de traditionella medierna på nätet mer än kvinnor och högutbildade mer än andra utbildningsgrupper. Andelen högutbildade användare är dubbelt så stor som de med låg utbildning. Vad gäller ålder så är det de mellan 25 och44 år som är mest flitiga användare. Hela 48 procent av den åldersgruppen använder traditionella medier via internet en genomsnittlig dag.

Trots att användningen av de traditionella mediernas digitala versioner ökar så ökar den inte lika snabbt som för de sociala medierna. Där låg andelen för befolkningen i sin helhet på 26 procent 2009. I senaste mätningen var motsvarande siffra 47 procent. Användningen av sociala medier är särskilt utbredd bland 15-24-åringarna. Hela 84 procent av dessa använder sociala medier en vanlig dag. Minst används sociala medier av de över 65 år. Lågutbildade är också en grupp med liten andel användare. 20 procent av de lågutbildade använder sociala medier, vilket ska jämföras med de med hög och mellanhög utbildning där båda grupperna ligger på något under 50 procent. Och till skillnad från användningen av traditionella medier är det kvinnor som ligger i topp i nyttjandet av de sociala medierna. Nästan hälften av alla kvinnor använder sociala medier en vanlig dag. För männen är andelen något mindre.

Andel av befolkningen 9-79 år som använder ett urval av olika medier en genomsnittlig dag 2012 (%)

Tv (totalt)
83
Internet (totalt)
74
Dagstidning (totalt)                            69
Radio (totalt)
67
Tidskrift (totalt)
33
Sociala medier
47
Traditionella medier på internet 32
Dagstidning på internet  
19
Webb-tv
7
Webb-/poddradio
3

Tidskrift på internet

2

Källa: Mediebarometern 2013

Förändrat nyhetsbeteende

Siffrorna i Nordicoms Mediebarometer visar på ett förändrat mediebeteende. Förändringarna kan iakttas i alla befolkningsgrupper och i alla åldersspann. De största förändringarna återfinns hos de unga. Samtidigt som Mediebarometern visar att andelen som läser en dagstidning en vanlig dag eller vecka minskar så kan vi också se att andelen som tittar på nyhterna på tv dalar.

För ett tiotal år sedan såg mer än hälften, 55 procent, av Sveriges befolkning på tv-nyheterna en genomsnittlig dag. I fjol var den siffran nere i 38 procent. 2001 tittade 30 procent av de mellan 15 och 24 år på tv-nyheter en vanlig dag. Drygt tio år senare var andelen 12 procent. Det är en nedgång med 60 procent. Även högutbildade visar upp snabbt förändrade tv-vanor. För tio år sedan var andelen tv-nyhetstittare i den gruppen 60 procent. I dag är den 43 procent. Nordicom konstaterar att dessa tapp inte kompenseras av ökad användning av nyheter på nätet.

Mer information

Nordicoms sajt för Mediebarometern finnsmer information och ett antal excel-ark med statistik att ladda ner för den som är mer intresserad. Dessutom har barometern uppmäksammats i bland annat Helsingborgs Dagblad “Allt fler ratar nyhetsmedier“.

 //TL

Några länkar från vecka 25 och 26
Sitt med Dawit