(2016-02-19) En reporter på Upsala Nya Tidning hotades julen 2014. I dag – drygt ett år senare – hålls rättegången i Uppsala tingsrätt.
(2016-02-19) Rättegång i dag i Uppsala tingsrätt.
En reporter på Upsala Nya Tidning har hotats. En man i 45-årsåldern står åtalad för olaga hot. Han har erkänt gärningen.
En vanlig dag på jobbet för många journalister. Inte att den person som hotar en journalist ställs inför rätta, men just hotet, hatet, trakasserierna, har blivit en del av journalistens vardag.
Upsala Nya Tidnings publisher, Charlotta Friborg, skrev härom veckan under rubriken ”Så här låter dödshot mot en journalist” om hoten mot en av hennes medarbetare.
”Känsliga läsare varnas. Nedan återges en del av innehållet i de hot som en UNT-medarbetare mottog efter en krönika om migrationsfrågor. Någon vacker läsning väntar inte nedan. Men ibland måste vi visa upp det avskyvärda för att man ska förstå.
’Döööööö. Jag vill knulla sönder dig med mitt vapen, du ska dö. Får jag spruta dig med urin i käften? Du ska dö negervän. Räcker det eller ska jag själv komma och skära din kuk? Sieg heil ditt jävla judesvin. Annars gasar vi dig ditt as. Hit men inte längre för då sprättar vi upp skiten från fitta till hals.’”
Hoten mot UNT-reportern polisanmäldes. Det tog ett år för polis och åklagare att ta emot anmälan, utreda, förhöra och väcka åtal. Hoten kom julhelgen 2014. I dag, den 19 februari 2016, är det rättegång.
Djävulen sitter i detaljerna. Det är lätt – och viktigt! – att prata högt och tydligt efter attacken mot tidningen Charlie Hebdo i Paris i januari 2015, eller efter planerna på en attack mot Jyllands-Posten i Köpenhamn 2010.
Men det UNT-reportern fick ta emot efter en krönika julhelgen 2014, det är reporterns vardag. Knappt 500 ord, drygt 2 000 tecken, publicera – och sen en mängd hatiska mejl under 50 minuter, från och och samma person, i din mejlkorg.
Frilansjournalisten Rebecka Bohlin är aktuell med en bok ”Tackla hatet” (Ordfront). I boken berättar hon om hoten, hatet, trakasserierna som journalister får ta emot. Och hon resonerar kring vad man kan göra – vad är redaktionens ansvar och vad är samhällets?
Det är en angelägen diskussion. De grövsta hoten är en sak, men även de systematiska, den ständigt pågående flod av hatiska kommentarer som kan skölja över en reporter, riskerar över tid att sparka undan benen för angelägen, granskade journalistik eller åsikter i svåra och kontroversiella ämnen.
Utgivarna undersöker årligen hoten mot mediehusen och dess medarbetare. Snart är det dags igen. För tredje året.
De tidigare kartläggningarna är dyster läsning. För ett år sen kunde vi berätta följande:
• En av tre redaktioner hade hotats det senaste året.
• Mer än 300 hot eller trakasserier hade riktats mot medierna de senaste tolv månaderna. Det betyder ett om dagen!
• Två av tre mediechefer menade att hotbilden mot redaktionerna hade förstärkts under de senaste åren.
Hoten måste polisanmälas, anmälningarna utredas och olagliga hot lagföras. Utgivarna har tidigare kritiserat domstolen för att man inte använder de lagutrymmen som faktiskt finns när det gäller just hot mot medier och dess medarbetare. I utredningen ”Integritet och straffskydd” som Gudrun Antemar presenterade den 3 februari finns bland annat förslag på ett nytt brott – olaga integritetskränkning – och att hatiska kommentarer ska kunna straffas som ofredande.
Det tog det över ett år för polisen att utreda hoten mot UNT-reportern. Ett sätt att visa allvar är förstås att tillsätta resurser för att utreda brotten noggrant och skyndsamt. Det som tycks vara en prioriteringsfråga i dag blir till slut en trovärdighetsfråga för polis och åklagare, för rättsväsendet och samhället.
Per-Anders Broberg
VD Utgivarna