REPLIK. Det är en rätt anmärkningsvärd händelse när den svenska kungafamiljens advokat kräver att yttrandefriheten i Sverige skall begränsas. Axel Calissendorff vänder sig på DN Debatt den 2 oktober mot ”att tryckfriheten … betraktas som helig och inte får inskränkas”, skriver Jeanette Gustafsdotter och Ove Joanson från Utgivarna.
REPLIK. Det är en rätt anmärkningsvärd händelse när den svenska kungafamiljens advokat kräver att yttrandefriheten i Sverige skall begränsas. Axel Calissendorff vänder sig på DN Debatt den 2 oktober mot ”att tryckfriheten … betraktas som helig och inte får inskränkas”, skriver Jeanette Gustafsdotter och Ove Joanson från Utgivarna.
Skälet till att hovets advokat (och kanske hans arbetsgivare?) vill ändra grundlagen och inskränka tryckfriheten är de beramade halvnakenbilderna på hertigparet av Cambridge, som en enda svensk veckotidning har publicerat och som övriga medier inte återgivit. Utgivarna, som representerar alla svenska publicistiska medier, tog omedelbart avstånd från publiceringen. Det finns få eller inga exempel på motsvarande publicering i Sverige i modern tid.
Sverige har en unikt lång tradition av grundlagsskyddad tryck- och yttrandefrihet. Ett centralt element i denna tradition är mediernas självreglerande pressetiska system. Detta system fungerar väl och det är få som önskar avskaffa det. Ändå kräver nu hovadvokaten att lagar skall stiftas och att domstolar ska pröva vad som får publiceras. Han vill att integritetskränkning införs som lagbrott för grundlagsskyddade medier.
Just denna tanke avvisades nyligen av Yttrandefrihetskommittén och trots flerårig utredning och ständiga riksdagsmotioner har lagstiftaren aktivt valt att inte införa ett integritetsbrott. Naturligtvis medför den digitala utvecklingen, med kameror i var mans telefon etcetera, nya risker för integritetskränkning. Men dessa problem finns i allt väsentligt utanför det grundlagsskyddade område där massmedierna verkar, till exempel smygfotografering i omklädningsrum och provhytter. Yttrandefrihets-kommittén uppmanar för övrigt regeringen att överväga införandet av ett integritetsbrott, men utanför grundlagsområdet.
Kärnan i yttrande- och åsiktfrihet är att värna medborgarnas rätt att hysa och publicera också ståndpunkter som är inopportuna och kontroversiella. Att detta ibland kan upplevas som obehagligt av oss som har viktiga positioner i samhället ligger i sakens natur. Det är en del av demokratin. Denna skulle beskäras om det blev domstolar som skulle avgöra vad som utgör allmänintresse.
Tryckfriheten skulle då tjäna överheten, inte allmänheten.
Jeanette Gustafsdotter,
VD Utgivarna
Ove Joanson, ordförande Utgivarna