(2015-07-01) Det senaste året har tidningar och etermedier hotats och trakasserats vid minst 317 tillfällen. Det visar den nya undersökning om hot, våld och trakasserier mot redaktioner som intresseorganisationen Utgivarna presenterar i dag på ett seminarium i Almedalen. Undersökningen visar också att medarbetare på de hotade redaktionerna tvekat inför publiceringar och ibland undvikit bevakningsområden på grund av hoten.
– När redaktioner tvekar inför publiceringar och områden väljs bort på grund av hot är det ett allvarligt hot mot demokratin, säger Jeanette Gustafsdotter, vd Utgivarna.
Utgivarna har tillsammans med undersökningsföretaget TNS Sifo studerat hoten mot redaktionerna på SVT, Sveriges Radio, UR, TV4 och de dagstidningar som är anslutna till branschorganisationen TU. Undersökningen visar att var tredje redaktion som svarat på enkäten hotats under det senaste året. Flera av de utsatta redaktionerna har dessutom hotats vid flera olika tillfällen.
På hälften av de hotade redaktionerna har hoten lett till att medarbetare tvekat inför publiceringar eller jobbutläggningar. Och på var tredje redaktion har medarbetare undvikit bevakningsområden eller arbetsuppgifter som en följd av hoten. Vid några tillfällen har hoten varit så allvarliga att de tvingat både medarbetare och anhöriga att flytta tillfälligt.
– Vi har fått in uppgifter om minst 99 hot och 218 trakasserier mot redaktioner och medarbetare. Men också uppgifter om att enskilda medarbetare utsatts för våld vid ett par tillfällen, säger Tobias Lindberg, chefsanalytiker på Utgivarna.
En klar majoritet, 63 procent, av de svarande mediecheferna uppger att hotbilden mot redaktionerna förstärkts under de senaste fem åren. Ingen av de svarande upplever att hotbilden försvagats.
De mest allvarliga hoten utförs oftast av privatpersoner och då för att de är upprörda eller besvikna över en specifik publicering. Men en betydande del av de allvarligaste hoten står också på ideologisk grund, inte minst från högerextremistiska grupperingar. Hoten riktar sig främst mot redaktionernas enskilda medarbetare.
Seminarium: ”Ökar hoten mot medier och journalister?”, kl. 16-17, den 1 juli 2015, Almedalens hotell, Strandvägen 8, Visby (presentationen från seminariet hittar du här)
Kontakta vid frågor: Jeanette Gustafsdotter, vd Utgivarna, jeanette.gustafsdotter@utgivarna.se, 070-624045056, eller Tobias Lindberg, chefsanalytiker Utgivarna, tobias.lindberg@utgivarna.se, 070-486 13 61
Fakta om undersökningen
Undersökningstyp: totalundersökning
Enkätmetod: webbenkät
Fältperiod: 20 april – 4 maj 2015
Mätperiod: senaste tolv månaderna
Undersökningsföretag: TNS Sifo
Population: 223 redaktionellt ansvariga, varav 99 på redaktioner vid Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV4 samt på 124 tidningar och redaktioner anslutna till TU.
Svarsfrekvens tidningar: 50 procent, dvs. 62 svarande
Svarsfrekvens etermedier: 39,4 procent, dvs. 39 svarande
Kortfattad bortfallsanalys
För dagspressens del ligger svarsfrekvensen på 50 procent, medan den för etermedierna är 39,4 procent. I en totalundersökning uppkommer fel om man inte lyckas få svar från alla personer och om de avviker från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. Bortfall om 50 procent och mer kan alltså innebära att representativiteten försvagas, särskilt när baserna är så små som i dessa fall.
Ett sätt att kontrollera representativiteten är att jämföra hur de svarande fördelar sig jämfört med populationen. I tabellen nedan framgår hur popuplationen och de svarande fördelar sig i förhållande till den mest relevanta variabeln, typ av medium.
Enkel bortfallsanalys för enkät gällande hot mot redaktioner och mediehus (%)
| Population | Svarande | |||
| Dagspress – morgontidning | 83 | 77 | ||
| Dagspress – kvällstidning | 2 | 2 | ||
| Dagspress – gratistidning | 6 | 8 | ||
| Dagspress – digital nyhetstjänst | 2 | 3 | ||
| Dagspress – övrigt | 6 | 10 | ||
| Etermedier – public service-tv | 54 | 51 | ||
| Etermedier – public service-radio | 38 | 38 | ||
| Etermedier – marksänd tv | 8 | 10 |
Analysen visar att vissa mediegrupper, morgonpress och public service-tv, är underrepresenterade jämfört med populationen. Det samtidigt som gratistidningar, digitala nyhetstjänster och marksänd tv är överrepresenterade bland de svarande. Med tanke på bortfallet skall generaliseringar av resultaten göras med försiktighet. Motivationen till att besvara en enkät om hot kan antagas vara vara större om den egna redaktionen utsatts för hot.