Högsta domstolen prövar målet där DN:s publisher Gunilla Herlitz stämts för sin företrädares nätpubliceringar.

 

Högsta domstolen prövar målet där DN:s publisher Gunilla Herlitz stämts för sin företrädares nätpubliceringar.

Sveriges lagstiftning har ett starkt skydd för yttrande- och tryckfrihet för att säkra åsikts- och informationsfriheten. Detta skydd baseras på att lagstiftaren anser att det finns ett publiceringsögonblick. Vid publiceringsögonblicket finns det en utgivare som har det fulla ansvaret för publiceringen. Det som nu håller på att ske är att publiceringsögonblicket ifrågasätts.

– Det är orimligt att en ansvarig utgivare ska kunna ställas till svars retroaktivt för alla publiceringsbeslut som förgående ansvariga utgivare har gjort. Samtidigt finns det en problematik med att artiklar har evigt liv i den digitala världen, dvs. att arkiven, som alltid har funnits, blir omedelbart tillgängliga med ett minimum av ansträngning.

Ett yttrande i en tryckt tidning kan inte åtalas sex månader efter publiceringen. Om samma yttrande läggs ut på tidningens webbplats eller i Mediearkivet hävdas det att den ansvarige kan åtalas så länge yttrandet finns tillgänglig och sex månader efter att det tagits bort. Även radio- och tv-program kan åtalas sex månader efter programmet sändes. Radio- och tv-program som läggs ut på webben kan i framtiden komma att betraktas som fortlöpande publiceringar beroende på vad HD kommer fram gällande begreppet publiceringstillfälle.

– Vi förespråkar en preskriptionstid på sex månader för alla yttranden i grundlagsskyddade medier, oavsett publiceringsplattform. En tidsbegränsning gällande när en domstol ska kunna ingripa mot en publicering är en fråga om yttrandefrihet. Yttranden ska bedömas i nutid och inte av framtiden. Det som var lagligt när det sades ska inte kunna bli brottsligt i framtiden.

– Det är viktigt att betona att ansvariga utgivare ser problemet för den som känner sig drabbad. Utgivarna diskuterar åtgärder som tydligare skulle markera digitalt arkivmaterials publiceringstillfälle och vid denna tidpunkt gällande utgivaransvar.

Det handlar inte om att skydda massmedierna utan om att bevara tryck- och yttrandefriheten och rättssäkerhet i ett samhälle med förändrade tekniska förutsättning. Det vore djupt olyckligt om den digitala tekniken, som på så många sätt har vidgat informationsfriheten, skulle bli inkörsporten till att dessa fundamentala rättigheter inskränktes.

– Utgivarna önskar därför att HD kommer fram till att det finns ett i tid avgränsat publiceringstillfälle.

 

För mer info kontakta:
Jeanette Gustafsdotter
VD Utgivarna
jeanette.gustafsdotter@utgivarna.se
070-624 45 56

 

Utgivarna går vidare med medieetisk nämnd
Lagförslaget kränkande fotografering riskerar publicistisk verksamhet och pressfrihet