(2016-09-15) Den publicistiska arvsynden finns kvar – men begränsas. Det föreslår Mediegrundlagskommittén i sitt betänkande ”Ändrade mediegrundlagar”.   

 

(2016-09-15) Den publicistiska arvsynden finns kvar – men begränsas.

Det föreslår Mediegrundlagskommittén i sitt betänkande ”Ändrade mediegrundlagar” som överlämnades till justitieminister Morgan Johansson i dag.

Med andra ord: man hanterade frågan – men man löste den inte.

Ni känner till problemställningen:

I dag följer preskriptionstiden för nätpubliceringar inte med publiceringarna i en tryckt tidning. För tidningen börjar preskriptionstiden löpa när texten publiceras, för nätpubliceringar när texten tagits bort från sajten.  Och ansvarig för publiceringen på nätet kan den utgivare bli som någon gång varit registrerad – alltså inte enbart den utgivare som beslutade att publicera.

Mediegrundlagskommittén fick frågan på sitt bord. I betänkandet som nu presenterats finns arvsynden kvar – men den begränsas.

Kommittén föreslår en ansvarsbegränsning för publiceringar som är äldre än ett år.

Om någon vänder sig till utgivaren med synpunkter på att en publicering som är äldre en ett år utgör ett yttrandefrihetsbrott har utgivaren två veckor på sig att ta bort materialet.

Om yttrandet däremot inte tas bort inom två veckor gäller inte ansvarsbegränsningen.

Utgivarna har förespråkat en preskriptionstid på sex månader från publiceringsdatum för yttranden i alla grundlagsskyddade medier oavsett plattform.

Det positiva med det förslag som nu presenterats är att man skapar en tydlighet kring hanteringen av äldre publiceringar på nätet. Vad som gäller om du har en synpunkt på en äldre publicering på nätet. Vem som är ansvarig.

Men:

Det finns en uppenbar risk att material kommer att avpubliceras för att utgivaren inte vill ha en rättslig prövning. Kanske för att maninte har tillgång till samma beslutsunderlag som när materialet publicerades. Bakgrundsmaterial kan vara förlorat, minnet svika, medarbetare bytt jobb… Och risken ökar förstås för varje år som går.

Och dessutom: en uppgifts tillåtlighet ska bedömas vid tiden för yttrandet.  Tryck- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har formulerat det väl: ”Ett yttrande som var lagligt när det yppades ska inte kunna bli brottsligt och den som yttrat sig inom lagens ram inte förvandlas till brottsling. Denna form av ’retroaktiva’ åtgärder strider mot grundläggande rättsprinciper och skulle kunna användas på ett repressivt sätt i ett tuffare samhällsklimat.”

Det finns alltså flera skäl till att inte vara nöjd med hur Mediegrundlagskommittén hanterade frågan om publicistisk arvsynd.

En acceptabel lösning saknas fortfarande.

Per-Anders Broberg

VD Utgivarna

Fria ordets dag – TF 250 år
Journalisters säkerhet – en fråga för domstol och FN