Mediestödsutredningen föreslår en satsning på lokala och regionala medier. Nollmoms för tidningar som föreslagits av delar av branschen avvisas liksom Sveriges Tidskrifters önskan om att det nya mediestödet också skulle inkludera tidskriftsbranschen.

Utredningen som letts av Mats Svegfors föreslår att ett nytt redaktionsstöd införs och i vilket ”vita fläckar”-stödet inkluderas. Därmed faller också nuvarande press/driftstöd det innovations- och utvecklingsstöd som finns idag. Det nuvarande distributionsstödet blir dock kvar.

Det fanns förväntningar om att utredningen skulle föreslå ett återinförandet av nollmomsen, men i det arbete som gjorts på finansdepartementet parallellt med Mats Svegfors utredning avvisas den tanken.
”Den regering som i höst lägger fram en proposition om nytt mediestöd måste ta ett helhetsgrepp och inkludera ett sådant förslag”, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert i en kommentar.

I utredningen diskuteras och vägs olika stödinsatser utifrån det förändrade medielandskapet ibland motstridiga behov med varandra:
Målsättningarna om lokal närvaro och extern mångfald har emellertid alltmer kommit i konflikt med varandra. I detta vägval bör huvuduppgiften vara att så långt möjligt säkra att det finns åtminstone en lokal nyhetsaktör i varje kommun med tillräcklig ekonomisk bärkraft för att ta sig igenom den digitala transformationen.

I utredningen resoneras också om skillnader i användandet av digitala nyhetstjänster mellan storstad och glesbygd samt svårigheten att täcka kostnaderna för kvalitativ journalistik:
”Det är därför rimligt att ett framtida mediestöd riktas in på att stimulera anställning av personal som utför journalistiska arbetsuppgifter…
Det är svårt att få ekonomisk bärkraft i journalistiska satsningar i lands- och glesbygd samt i storstädernas förorter. Att främja insatser i svagt bevakade områden bör därför vara ett viktigt inslag även i framtidens mediestöd.”

Mediestödsutredningens förslag kan sammanfattas i bl.a. följande punkter:
■ Stödet får ett tydligare fokus på nyhetsförmedling. Tyngdpunkten ska ligga på lokal och regional journalistik.
■ Det införs ett demokrativillkor.
■ Driftstödet avvecklas och redaktionsstödet blir dominerande. Allmänt redaktionsstöd ska maximalt få uppgå till 24 120 000 kronor per år.
■ Stödet blir teknikneutralt.
■ Kriterierna blir mer allmänt utformade, till skillnad mot i dag när det är bundet till bland annat upplaga.
■ Krav på redaktionellt innehåll och periodicitet behålls.
■ Mediestödsnämnden, som ska tolka kriterierna, kommer att förändras.
■ Det förs också in ett behovskriterium, vilket innebär att de medier som inte anses behöva ekonomiskt stöd inte heller ska få det – och hur behovet ser ut ska beskrivas av det sökande mediet.

 

 

Utgivarna positiv till skärpta straff för hot och hat mot journalister