Detta ämne innehåller 6 svar, har 2 deltagare, och uppdaterades senast av 
- Inlägg
-
Peter WilsonOm man tänker sig att en
myndighet av misstag
uppger att en viss
handling – vars blotta
existens omfattas av
bestämmelse om sekretess –
finns i myndighetens arkiv,
men att myndigheten vägrar
att lämna ut handlingen,
finns det då något kammar-
rätten kan göra för att
”reparera” den uppkomna
skadan förutom att avslå
begäran om att lämna ut
ytterligare uppgifter ur
handlingen? Jag förutsätter
givetvis att handlingen
finns hos myndigheten.
Enligt min mening är det
omöjligt för kammarrätten
att ”reparera” den
uppkomna skadan och i ett
sådant tänkt sekretessmål
måste det av dagboksbladet
framgå att begärd handling
finns och att kammarrätten
tagit del av handlingen.
Jag tänker mig exempelvis
att ett mentalsjukhus
vägrar att lämna ut en
viss namngiven persons
patientjournal, men att av
myndighetsbeslutet framgår
att en sådan handling
finns i myndighetens arkiv.
Som jag ser på saken måste
i ett sådant tänkt fall
kammarrätten infordra
begärd handling och föra in
uppgiften att begärd handling
har inkommit till kammar-
rätten i dagboksbladet.
Delar ni denna uppfattning?
Peter WilsonOm man däremot tänker sig
en situation där arkiv-
myndigheten vägrat att
lämna ut uppgift ens
om huruvida en viss
namngiven persons
patientjournal från
ett mentalsjukhus
existerar/ej existerar
får det inte framgå av
dagboksbladet huruvida
begärd handling existerar/
ej existerar, men förutsatt
att den existerar måste
likväl kammarrätten ta del
av begärd handling för att
utreda om någon uppgift ur
begärd handling kan lämnas ut
utan hinder av sekretess,
exempelvis uppgift om begärd
handlings existens/
icke-existens. Så utreds så
kallade SÄPO-mål.
Peter WilsonVänligen delge mig
synpunkter på frågan
hur man skall se på
sekretessmål där redan
uppgift om svaret på
frågan om begärd handlings
existens/icke-existens
har sekretessvärde och
därför inte utan vidare
bör lämnas ut!Nej, det går ju inte att reparera det faktum att myndigheten har avslöjat för sökanden att det finns en handling som motsvarar begäran.Det är väl inte exakt reglerat hur noggrant kammarrätten måste diarieföra handlingar i ett mål. Den kanske gör alla handlingar från myndigheten till en enda aktbilaga så att det inte går att urskilja den begärda handlingen från begäran eller från myndighetens avslagsbeslut till exempel. Kammarrätten borde i och för sig kunna skydda uppgifter om identiteten på den berörda patienten så att den inte sprids till fler än den klagande som redan vet detta.
Peter WilsonOm myndigheten har lämnat ut
uppgiften att
det finns en handling
som motsvarar begäran
och har lämnat ut uppgiften
till sökanden
utan förbehåll så kan
knappast någon myndighet
eller domstol med stöd
av lag hindra sökanden
från att föra uppgiften
vidare. Har man hävt
sekretessen så har man
och det gäller också
de fall där man har
gjort det av misstag.Det stämmer. Jag syftade på att kammarrätten själv inte behöver sprida dessa uppgifter utan eventuellt kan skydda dem med hänvisning till sekretess.
Peter WilsonVad gäller diarieföringen
och frågan huruvida
kammarrätten måste/
inte måste ta del av
de handlingar sökanden
begär utlämnade,
menar jag att följande
regler måste anses gälla.
1. Kammarrätten måste
ta del av de handlingar
som begärs utlämnade.
2. Anför emellertid
myndigheten som skäl för
vägran att lämna ut begärd
handling att den inte finns
och den uppgiften stämmer
så är kammarrätten givetvis
förhindrad från att ta del
av den handling som begärs
utlämnad.
3. I de fall där myndigheten
av sekretesskäl inte vill
uppge huruvida det finns
någon handling som motsvarar
begäran måste kammarrätten
också ta del av begärd
handling förutsatt att den
finns, men det får av dagboks-
bladet inte framgå huruvida den
finns med mindre än att kammar-
rätten kommer fram till att
sekretessen rörande huruvida
begärd handling finns/ej finns
kan hävas utan hinder av
sekretess.I SÄPO-mål står det i dagboks-
bladet att kammarrätten i SÄPO:s
arkivlokaler har tagit del av
uppgifter i SÄPO:s arkiv så
att sökanden inte skall kunna
beslå kammarrätten med att inte
ha tagit del av begärda handlingar
under förutsättning att de finns.Man kan alltså i sådana mål inte
med hjälp av dagboksbladet sluta
sig till huruvida det finns/
ej finns handlingar som svarar
mot sökandens begäran.
