Föreningen Utgivarna har inför valet 2018 ställt tretton frågor om offentlighetsprincipen till partiernas ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott (KU). Samtliga partier har svarat utom Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Nedan redovisas partiernas svar. Moderaterna har valt att lämna ett sammanfattande svar under fråga 13.
Enkäten har besvarats av Björn von Sydow (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Fredrik Eriksson (SD) och Mia Sydow Mölleberg (V). Övriga partier har inte angett en enskild ledamot som svarande.
För sammanställningen står Nils Funcke, journalist, tryckfrihetsexpert och tidigare vd på Utgivarna.
1. Statliga aktiebolag
För drygt 20 år sedan beslutade riksdagen att utvidga OSL (Offentlighet och sekretesslagen) tillämpningsområde till att omfatta företag där kommuner och landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande. De anställda i dessa bolag har idag också meddelarfrihet. De statligt ägda aktiebolagen har hittills inte omfattats av OSL eller meddelarskyddet trots att de omsätter miljarder och har hundratusentals anställda. Skyddet för affärsintressen hos de statliga bolagen kan precis som när det gäller de kommunala skyddas genom OSL:s regler om affärssekretessen. Är ert parti berett att införa även offentlighetsprincipen och grundlagens meddelarfrihet även för statliga bolagen?
Liberalerna
Liberalernas grundhållning är att lösa problemet på ett annat sätt. Vi är principiellt skeptiska till statliga aktiebolag, som endast bör komma i fråga när det finns ett mycket samhällsintresse som inte kan tillgodoses på annat sätt. Ett givet exempel på ett aktiebolag som bör förbli i statlig ägo är Systembolaget. Staten bör däremot inte äga t.ex. banker, flygbolag eller teleoperatörer.
När det sedan gäller de statliga aktiebolag som trots allt finns är vi tveksamma till om det är möjligt att fullt ut tillämpa OSL på dessa bolag. Även ett diarium över inkomna handlingar ger t.ex. möjlighet till insyn över vilka affärskontakter ett företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad har.
Sverigedemokraterna
För att granskningen av det offentliga ska fungera förutsätts att förvaltningen och deras företrädare är öppna och transparenta gentemot såväl allmänheten som medierna. Myndigheter har ett ansvar att vara tillgängliga och kontakter med media och allmänhet bör ses som en naturlig del av uppdraget. Vidare anser Sverigedemokraterna att all offentligt finansierad verksamhet som regel bör omfattas av handlingsoffentlighet och meddelarfrihet. Sålunda kan det mycket väl finnas statliga bolag där det är motiverat med fullständig insyn. Å andra sidan kan det finnas verksamheter där handlingsoffentlighet skulle verka till nackdel för rikets säkerhet, där det självklart behöver finnas adekvata möjligheter att sekretessbelägga skyddsvärd information även i allmänna handlingar. Vidare kan det behöva övervägas om handlingsoffentlighet alltid är önskvärd i vissa fall, där till exempel statliga bolag finns för att upprätthålla en väsentlig samhällsfunktion eller driver verksamhet som generar ett stort mervärde och där alltför långtgående offentlighet skulle kunna exploateras till nackdel för allmänintresset. Generellt är emellertid Sverigedemokraterna positiva till att utreda dessa frågor, för att så långt som möjligt införa handlingsoffentlighet och meddelarfrihet också i statliga bolag. Detta kan också få positiva effekter för allmännyttiga verksamheter som idag begränsas av rådande sekretessbestämmelser, som t.ex. samspelet mellan SOS Alarm, räddningstjänst och Polisen.
Vänsterpartiet
Ja. Det är rimligt.
Socialdemokraterna
Nej, Socialdemokraterna driver inte något sådant förslag. De statliga bolagen verkar i regel på en konkurrensutsatt marknad och måste kunna konkurrera på lika villkor.
Centerpartiet
Vi är beredda att pröva frågan om meddelarfrihet i statliga bolag i en utredning. Men vi är inte beredda att införa offentlighetsprincipen i statliga bolag.
2. Rätt att överklaga regeringsbeslut
Begäran att få del av allmänna handlingar prövas i första hand av myndigheten som förvarar handlingen. Den enskilde som får avslag kan överklaga och få sin sak prövad i kammarrätt och ytterst i Högsta Förvaltningsdomstolen. Kammarrätterna har då att enligt objektivitetsprincipen pröva och väga sekretesskälen mot rätten till insyn. När det gäller beslut om utlämnande av allmänna handlingar som inkommer till eller upprättas på departementen beslutar ansvarigt statsråd. Beslutet kan överklagas men prövas då av regeringen samfällt som avgör frågan definitivt. Denna ordning avviker på ett närmast stötande sätt från den ordning som gäller i övrigt där en oberoende instans prövar frågan om utlämnande av handlingar. En korrigering av denna anomali som föreslagits är att regeringens beslut i utlämnande frågor ska kunna överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen.
Vilken är er syn på den gällande ordningen och bör regeringens beslut kunna prövas av t.ex. Högsta Förvaltningsdomstolen?
Liberalerna
Normalt kan regeringsbeslut inte överklagas till domstol. Rätten att begära rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen av vissa regeringsbeslut är avgränsad till vissa specifika ärenden, nämligen i de fall handlingar om förvaltningsbeslut mot enskild gällande civila rättigheter och skyldigheter (i vissa miljöärenden får även miljöorganisationer begära rättsprövning) eller om vissa beslut om utvisning gällande lagen om särskild utlänningskontroll.
Det är helt sant att detta står mot den generella rätten att i andra utlämningsärenden än sådana som avgörs av regeringen kunna överklaga avslagsbeslut till domstol. Vi ogillar starkt den överanvändning av hemligstämpeln som ofta förekommit bland annat på UD och vi är principiellt öppna för att föra en diskussion i frågan, men svårigheterna med att överlämna överklagandeärenden till domstol bör dock inte underskattas eftersom de grunder som regeringen enligt lag har rätt att åberopa i många fall ytterst handlar om en politisk bedömning.
Sverigedemokraterna
För att granskningen av det offentliga ska fungera förutsätts att förvaltningen och deras företrädare är öppna och transparenta gentemot såväl allmänheten som medierna. Myndigheter har ett ansvar att vara tillgängliga och kontakter med media och allmänhet bör ses som en naturlig del av uppdraget. Vidare anser Sverigedemokraterna att all offentligt finansierad verksamhet som regel bör omfattas av handlingsoffentlighet och meddelarfrihet. Sålunda kan det mycket väl finnas statliga bolag där det är motiverat med fullständig insyn. Å andra sidan kan det finnas verksamheter där handlingsoffentlighet skulle verka till nackdel för rikets säkerhet, där det självklart behöver finnas adekvata möjligheter att sekretessbelägga skyddsvärd information även i allmänna handlingar. Vidare kan det behöva övervägas om handlingsoffentlighet alltid är önskvärd i vissa fall, där till exempel statliga bolag finns för att upprätthålla en väsentlig samhällsfunktion eller driver verksamhet som generar ett stort mervärde och där alltför långtgående offentlighet skulle kunna exploateras till nackdel för allmänintresset. Generellt är emellertid Sverigedemokraterna positiva till att utreda dessa frågor, för att så långt som möjligt införa handlingsoffentlighet och meddelarfrihet också i statliga bolag. Detta kan också få positiva effekter för allmännyttiga verksamheter som idag begränsas av rådande sekretessbestämmelser, som t.ex. samspelet mellan SOS Alarm, räddningstjänst och Polisen.
Regeringen fungerar i vissa fall som högsta förvaltningsorgan och dess medlemmar står under parlamentariskt ansvar. Sålunda är, enligt Sverigedemokraterna, grundprincipen den att åtminstone politiskt ansvar för regeringens ageranden i första hand utkrävs av folket och dess företrädare i Sveriges riksdag. Detta förtar emellertid inte att vissa regeringsbeslut redan idag är överklagningsbara i domstol samt att Sverigedemokraterna redan har motionerat om utökade möjligheter att utkräva också juridiskt ansvar av regeringen och dess företrädare. Utöver straffrättsligt ansvar så är inte minst förvaltningsrättsliga avgöranden av en sådan karaktär att de mycket väl lämpar sig för en rättslig prövning och vi hade t ex tyckt att det vore klädsamt om regeringen åtagit sig att följa snarlika rättesnören och principer som man ålagt övriga förvaltningsorgan i den nya Förvaltningslagen. Likaså har vi kunnat se exempel där regeringen omintetgjort möjligheten till en reell rättsprövning i svenska instanser genom att oåterkalleligt avhända sig avgöranden till EU-institutioner redan innan den svenska rättprocessen fått ha sin gilla gång. Detta är en utveckling som måste stävjas. Så ja, i viss utsträckning kan det mycket väl behöva utredas vilken instans som lämpligast prövar vad av regeringens handlanden och hur de svenska domstolarnas delaktighet i detta kan utökas utan att vi för den delen alltför mycket frångår den rättsordning som traditionellt har fått råda i Sverige under lång tid.
Vänsterpartiet
Vi har inte tagit ställning till den frågan.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har inget förslag att ändra nuvarande ordning i denna fråga.
Centerpartiet
Ja, vi är öppna för en sådan förändring.
3. Offentlighetsprincipen inom privatsektor
Verksamhet som drivs i privat rättliga former men som finansieras med allmänna medel faller utan OSL. Däremot har anställda hos företag inom vård, skola och omsorg och som huvudsakligen finansieras med offentliga medel har rätt att meddela uppgifter för offentliggörande, meddelarfrihet. Meddelarfriheten är tänkt som en säkerhetsventil när insynen genom reglerna i OSL begränsas på ett oönskat sätt. Att meddelarfrihet gäller ser vi som positivt men avsaknaden av tillgången till handlingar hos dessa företag är en brist.
Bör OSL omfatta även de företag som finansieras med offentliga medel och där meddelarfrihet råder?
Liberalerna
Vår principiella hållning är att offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av samma regler om sekretess och meddelarskydd oavsett om den bedrivs i allmän eller privat regi. Extra viktigt är detta i vård, skola, omsorg och andra områden som särskilt påverkar enskilda människor.
Sverigedemokraterna
Ja.
Vänsterpartiet
Ja. Vi har även motionerat i riksdagen om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade.
Socialdemokraterna
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har varit drivande i att införa offentlighetsprincipen i offentligt finansierad välfärdverksamhet som utförs av privata aktörer. Ärendet är i skrivande stund under beredning på Regeringskansliet men Socialdemokraternas principiella ståndpunkt står fast.
Moderaterna
Frågan har aktualiserats vad gäller fristående skolor, utifrån en blocköverskridande uppgörelse i Friskolekommittén förra mandatperioden. Det är dock oklart om eller när regeringen avser att gå vidare med en proposition till följd av kritik från Lagrådet mot denna lagrådsremiss:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2018/02/offentlighetsprincipen-ska-galla-i-fristaende-skolor/
Centerpartiet
Nej.
4. Rätt att få del av uppgifter i elektronisk form
När någon begär ut handlingar som finns i elektronisk form är myndigheterna bara skyldiga att lämna ut dem i form av utskrifter. Det följer av det så kallade utskriftsundantaget i 2 kap. 13 § första stycket tryckfrihetsförordningen. Regeln ska förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som medför otillbörliga integritetsintrång. Men i praktiken har den devalverar värdet av offentlighetsprincipen i en allt mer digitaliserad offentlig förvaltning. E-offentlighetskommittén (SOU 2010:4) slog fast att det långsiktiga målet bör vara att myndigheterna ska ha en i lag reglerad skyldighet att, i den mån det inte finns särskilda förbud mot det i lag eller förordning, lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökanden så önskar. Anser ni att myndigheter ska vara skyldiga att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form så vida det inte är uttryckligen förbjudet?
Liberalerna
Som liberaler är vi mycket positiva till de möjligheter som digitaliseringen skapar. Vi ser gärna att ett utredningsarbete återstartas för att stärka möjligheten att få del av uppgifter i elektronisk form, så länge detta inte sker på ett sätt som påverkar enskildas integritet negativt. Vår bild är dock att allt fler myndigheter redan i dag av rena kostnads- och effektivitetsskäl i dag har som huvudregel att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form (men om den bilden är alltför optimistisk ber vi gärna att få den korrigerad).
Sverigedemokraterna
E-offentlighetskommitténs förslag förefaller väl avvägt och Sverigedemokraterna skulle kunna vara beredda att stödja ett sådant förslag om/när det eventuellt kommer en proposition därom (givetvis måste då utformningen av hela propositionen som sådan tas under beaktande innan vi slutligen förbinder oss till något).
Vänsterpartiet
Ja. Under förutsättning att skyddet för känsliga personuppgifter och den personliga integriteten kan garanteras genom tekniska lösningar, se svar på fråga 10.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har för närvarande inte något sådant förslag.
Centerpartiet
I normalfallet ja, men lämpligheten kan i vissa fall behöva prövas.
5. Myndighetsöverskridande arbetsgrupper
När representanter för olika myndigheter samarbetar i ett gemensamt projekt kan arbetsgruppen för projektet under vissa förutsättningar betraktas som en egen myndighet i TF:s mening (prop. 1975/76:160 s. 152 f). Handlingar som utväxlas mellan företrädare för de olika myndigheterna i gruppen blir inte inkomna respektive expedierade eftersom de inte korsar någon myndighetsgräns. Det har i vissa fall tolkats som att uppgifter kan utväxlas både mellan representanterna i gruppen och mellan representanterna och deras modermyndigheter utan att några allmänna handlingar uppstår. I dessa fall har man i praktiken upphävt principen om att handlingar som utväxlas mellan olika myndigheter blir inkomna respektive expedierade (Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 2250-15). Är ert parti berett att ändra regleringen så att insynintresset tillgodoses i dessa fall?
Liberalerna
Detta förutsätter en grundlagsändring. Om det visar sig att rättspraxis leder bort från avsikten med TF 2 kap. är vi öppna för en översyn.
Sverigedemokraterna
I en alltmer elektronisk förvaltning ter det sig ofrånkomligt och högst angeläget att snarast utreda hur dessa avvägningar mellan effektivitet i arbetet och det allmännas rätt till insyn lämpligast omhändertas och säkerställs på ett ändamålsenligt sätt. Avgörande är under alla omständigheter att dylika grupper eller konstruktioner aldrig får skapas eller missbrukas i syfte att komma förbi reglerna om handlingsoffentlighet. Sverigedemokraterna är sålunda inte främmande för att se över lagstiftningen för att komma tillrätta med detta.
Vänsterpartiet
Vi har inte tagit ställning till den frågan. Det är viktigt att myndigheter kan samverka utan att handlingar blir offentliga under en pågående arbetsprocess. Samtidigt bör den handling som är färdig på en myndighet då registreras som upprättad. Myndighetsövergripande arbetsgrupper som kallas interna kan medföra att bestämmelser i tryckfrihetsförordningen åsidosätts. Samtliga myndigheter bör noga analysera och klara ut relevanta frågeställningar om handlingsoffentlighet före inrättandet av arbetsgrupper så att reglerna om handlingarnas offentlighet följs.
Socialdemokraterna
Vi konstaterar att riksdagens konstitutionsutskott i årets granskningsbetänkande uttalade följande: ”Vad som har framkommit i granskningen när det gäller offentlighetsprincipen och förekomsten av myndighetsövergripande arbetsgrupper inom Regeringskansliet väcker enligt utskottet ytterligare frågor. Enligt utskottet kan det finnas anledning att uppmärksamma dessa frågor ytterligare framöver.” Socialdemokraterna avvaktar eventuell kommande tematisk granskning i KU och utesluter inte att frågan kan komma att behöva ses över.
Moderaterna
När det gäller myndighetsöverskridande arbetsgrupper var en näraliggande fråga föremål för behandling i konstitutionsutskottets granskning våren 2018.
Det är inte en önskvärd ordning om myndigheter använder sig av arbetsgrupper för att kringgå lagstiftarens intentioner. Konstitutionsutskottet riktade kritik mot regeringen för att Utrikesdepartementet arbetat på ett sätt som innebar att handlingar som annars hade varit allmänna kom att betraktas som ett internt arbetsmaterial. Utskottet uttalade då ”Utskottet anser att en ordning som innebär att självständiga myndigheter bildar myndighetsövergripande arbetsgrupper som kallas interna för att hantera ett visst ärende som berör båda myndigheternas verksamhet kan
medföra att bestämmelserna i 2 kap. TF åsidosätts.” KU:s betänkande finns här (med det aktuella ställningstagandet på sidan 146 ff.): https://data.riksdagen.se/fil/A6F21609-F12C-414C-998A-CF839055CAE4
Centerpartiet
Ja, handlingar som inte är arbetsmaterial behöver diarieföras.
6. Tillgången till e-postloggar
Myndigheters loggar för bland annat e-post, telefonsamtal samt in- och utpassering är viktiga insynsdokument. Trenden går mot att myndigheter raderar sina loggar efter allt kortare tid. E-postloggar är listor över in- och utgående e-post som genereras automatiskt i ett e-postsystem. Listorna visar bland annat avsändare, mottagare, tid och datum samt meddelandets ämnesrad. När sådana loggar skapas i myndigheters e-postsystem blir de som regel allmänna handlingar (RÅ 1998 ref. 44). Riksarkivet kategoriserar e-postloggar som allmänna handlingar av ”tillfällig eller ringa betydelse” i en av sina föreskrifter (RA-FS 1997:6). Därmed är det upp till varje enskild myndighet att själv bestämma hur länge loggarna ska sparas. Lagringstiden för e-postloggar kan skilja stort mellan olika myndigheter. Riksarkivet bevarar sina egna e-postloggar i sex månader, Göteborgs stad i fem veckor och regeringskansliet i bara två veckor. Är ert parti berett att reglera så att e-postloggar sparas i vart fall i sex månader?
Liberalerna
Ja, vi är öppna för detta. E-postloggar fyller en diarieliknande funktion.
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna menar att frågan hur länge loggarna skall bevaras lämpligen bör utredas. Helt klart är dock att samma tid bör gälla för alla myndigheter.
Vänsterpartiet
Vi har inte tagit ställning till den frågan.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har inget förslag att ändra nuvarande ordning i denna fråga.
Centerpartiet
Ja, vi finner det rimligt med en översyn av detta.
7. Affärssekretess hos tillsynsmyndigheter
Sekretess med hänvisning till affärsintresset hos enskilda näringsidkare är befogat. Men varför ska det vara hemligt att ett företag har brutit mot lagar och regler? Borde inte allmänintresset av insyn väga över affärsintresset i ett sådant fall? Ett uppmärksammat exempel är Läkemedelsverket som sekretessbelägger brister som myndigheten upptäcker vid granskning av apoteksföretag. Dålig publicitet kan skrämma bort apotekens kunder och därmed gäller affärssekretess enligt 30 kap. 23 § OSL, enligt Läkemedelsverket. Bör insynsintresset väga tyngre än affärsintresset när företag brutit mot lagar och regler?
Liberalerna
Det stämmer att 30 kap. 23 § OSL ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om sekretess hos tillsynsmyndigheter, något som också regleras i 9 § OSF. Vad gäller Läkemedelsverket gäller dock enligt bilagan en rad undantag som gör att sekretess inte ska gälla ”om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut”, eller om ”människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att de bör lämnas ut”, etc. Motsvarande undantag gäller för andra tillsynsmyndigheter. Vi har svårt att som riksdagsparti uttala oss om ett enskilt fall utan att ha full kännedom om hur det prövats rättsligt. I den mån tillsynsmyndigheterna tillämpar OSL och OSF i strid med lagstiftarens avsikter är vi beredda att se över frågan.
Sverigedemokraterna
Ja, offentlighet och sekretesslagstiftning finns inte till för att skydda oetiska näringsidkare.
Vänsterpartiet
Ja, det är rimligt.
Socialdemokraterna
Frågan är principiellt intressant och viktig. Socialdemokraterna har dock i nuläget inget förslag att ändra nuvarande ordning.
Centerpartiet
Nej, men om tillsynsmyndigheter finner något brottsligt så ska det anmälas till polis och åklagare.
8. Myndighetsöverskridande arbetsgrupper
Det är väl känt att oseriösa arbetsgivare fuskar med anställningsstöd
och andra lönesubventioner som ska hjälpa arbetslösa in på arbetsmarknaden.
Många nyhetsredaktioner har försökt kartlägga fusket men gått bet på grund av
sekretess. Arbetsförmedlingen lämnar inte ut information om vilka arbetsgivare som
tar emot bidrag och i vilken omfattning det sker. Myndigheten hänvisar till sekretessen i 28 kap. 12 § OSL och domstolarna har gått på samma linje när frågan har överklagats. Vi ifrågasätter om det är rimligt att statliga subventioner till företag ska ses som affärshemligheter. Bör insynsintresset väga tyngre än affärsintresset i dessa fall?
Liberalerna
Det rättsfall vi närmast känner till är Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 18 mars 2015 (HFD 2015 ref. 11), som dock slutade med att HFD upphävde kammarrättens dom och återförvisade ärendet till Arbetsförmedlingen för ny prövning. Vi har gärna en dialog med Utgivarna om hur rättstillämpningen ser ut. Vi delar bedömningen att det finns ett behov av insyn i myndighetsbeslut om gynnande beslut gentemot enskilda, även om det också finns motsatta intressen som behöver vägas in.
Sverigedemokraterna
Ja! Detta är en självklarhet, detta är ett eftersatt område som behöver granskas. Sverigedemokraterna har också reserverat sig till förmån för de motioner som Konstitutionsutskottet har haft att bereda i denna fråga genom åren.
Vänsterpartiet
Ja. Vi har motionerat i riksdagen om att regeringen bör göra det möjligt för myndigheter och journalister att granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner samtidigt som skyddet för den enskildes integritet säkras.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har inget förslag att ändra nuvarande ordning i denna fråga.
Centerpartiet
Det är arbetsförmedlingens uppgift att se till att följa upp att allt går rätt till. Det behöver fortsatt finnas skydd för enskilda. Om misstanke om brott föreligger ska det anmälas av Arbetsförmedlingen till polis/åklagare.
9. Generell sekretess för anställningsuppgifter
I OSF finns en uppräkning av myndigheter där anställda löper en förhöjd risk att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Personnummer och födelsedatum för dessa anställda är hemliga om det inte står klart att de kan lämnas ut utan risk för men. Sekretessen slår onödigt brett eftersom den omfattar samtliga anställda vid dessa myndigheter. I praktiken är det bara vissa personalkategorier som löper en förhöjd risk för våld och andra allvarliga men. Till exempel kan en domare riskera att bli hotad efter att ha dömt i ett känsligt mål men en ekonomiassistent eller en personalchef vid samma domstol behöver knappast samma sekretesskydd. Samma förhållande får anses gälla inom sjukvården och en rad andra myndigheter. Delar ni uppfattningen att sekretessbestämmelserna i dessa fall behöver ses över så att de får en mer riktad verkan istället för en generell?
Liberalerna
Vi antar att ni syftar på 10 § OSF. Det stämmer att det finns ett antal myndigheter och verksamheter där uppgift om personnummer och födelsedatum för all anställd personal är sekretessbelagd om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men, men det finns också vissa myndigheter där denna sekretessregel är avgränsad till vissa personalkategorier. Vi anser att den personaladministrativa sekretessen inte ska tillämpas på ett mer långtgående sätt än nödvändigt. Vi har därför gärna en dialog med er om vilka myndigheter där sekretessbestämmelserna borde kunna bli mer avgränsade.
Sverigedemokraterna
Senast denna fråga var uppe för beredning i Konstitutionsutskottet landade Sverigedemokraterna efter moget övervägande av för- och nackdelar i att förorda att nuvarande ordning trots allt förmodligen bör kvarstå tills vidare. Problem och risker med gränsdragningar etc. övervägde de relativa fördelarna. Men det är inte självklart att vi inte kan komma att ändra oss, för det fall ett bättre berett förslag än det dåvarande skulle underställas riksdagens prövning.
Vänsterpartiet
Nej. Säkerheten för de anställda vid dessa myndigheter väger enligt vår mening tyngre än rätten att ta del av personuppgifter.
Socialdemokraterna
Nej.
Centerpartiet
Nej, vi finner inte allmänintresset tillräckligt stort för en sådan förändring.
10. Handlingar tillgängliggörs i databaser
Numera förvaras en stor del av myndigheternas allmänna handlingar i elektronisk form i databaser. Det öppnar möjligheter för att låta allmänheten söka direkt bland myndigheternas handlingar via internet eller att prenumerera på utvalda handlingstyper. Statskontoret menar (rapport 2018:2) att en stor mängd information skulle kunna göras tillgänglig för allmänheten via internet. En förutsättning är att myndigheterna använder metoder för att separera personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter från resten det som kan tillgängliggöras. Statskontoret konstaterar att mycket få myndigheter arbetar med detta. Är ni beredda att ta ett initiativ för att få fler myndigheter att arbeta enligt dessa principer?
Liberalerna
Ja. Vi vill att myndigheter bejakar de möjligheter som följer med den digitala utvecklingen, och detta är ett bra exempel.
Sverigedemokraterna
Ja, givet att det inte på något sätt komprometterar den personliga integriteten.
Vänsterpartiet
Ja. Det är rimligt att ny teknik utvecklas för att enskilda ska kunna ta del av offentliga handlingar digitalt. Dock måste skyddet för känsliga personuppgifter och den personliga integriteten garanteras.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna driver för närvarande inte något sådant förslag.
Centerpartiet
Ja, det skulle underlätta för både medborgare och medier.
11. Avgifter för kopior av handlingar
Myndigheter har börjat ta betalt för den tid som personalen lägger ner på att lämna ut kopior av allmänna handlingar i stället för att ta betalt per sida enligt fastställd taxa. Det kan leda till högre kostnader för kopior av allmänna handlingar och ett mer godtyckligt avgiftsuttag. Enligt huvudregeln i avgiftsförordningen ska myndigheter som lämnar ut kopior av allmänna handlingar debitera en avgift per sida enligt den taxa som finns fastställd i avgiftsförordningen eller som är beslutad av fullmäktige om det gäller en kommunal myndighet. Myndigheten inte kan ta betalt för den tid som det tar att leta fram, sekretesspröva och sedan återställa handlingarna, vilket i många fall är de arbetsuppgifter som tar mest tid. Oavsett detta finns det en risk att kostnaderna drivs upp för allmänhet och medier som begär ut kopior av allmänna handlingar.
Det råder osäkerhet kring vilka avgifter som myndigheter får ta ut vid utlämnande av allmänna handlingar i digital form. Vissa myndigheter tar ut en avgift per utlämnad sida medan andra tar betalt för nedlagd arbetstid. Båda metoderna kan leda till överuttag beroende på hur de används. Otydligheten i reglerna riskerar också att leda till en godtycklig tillämpning av 4 § p. 8 avgiftsförordningen. För avgifter som tas ut på denna grund finns ingen fastställd taxa. Däremot får myndigheterna inte ut en högre avgift än att det täcker myndighetens kostnader.
Vissa myndigheter tar ut en avgift för elektroniska kopior enligt samma principer som när allmänna handlingar lämnas ut på papper, det vill säga med en viss avgift per sida. Fördelen med denna princip är att sökanden ganska lätt kan räkna ut vad de begärda kopiorna kommer att kosta. Men det kan också leda till överuttag. Andra myndigheter tar ut en avgift baserad på nedlagd tid när de lämnar ut kopior i elektronisk form. Även i dessa fall kan det leda till överuttag. Det blir också svårt för den sökande att beräkna vad kostnaden kommer att bli för en viss begäran. Bör avgiftsförordningen ses över för att tydliggöra vilka avgifter som får tas ut för allmänna handlingar?
Liberalerna
Ja, i takt med fortskridande digitalisering är det rimligt att se över förordningen.
Sverigedemokraterna
Ja. Samtidigt som Sverigedemokraterna har ställt sig bakom det initiativ om att också se över regelverket för när enstaka individer uppenbart överutnyttjar rätten att ta del av allmänna handlingar på ett sådant sätt att förvaltningens ordinarie verksamhet blir eftersatt och lider påtagliga men. Där skulle, efter en rimlig gräns, ekonomiska styrmedel kunna vara ett effektivt verktyg för att uppnå en återhållande effekt.
Vänsterpartiet
Ja. Det bör framgå tydligt för den enskilde vilka avgifter som kommer att tas ut av myndigheterna. Samma regler ska gälla för och tillämpas av alla myndigheter.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har för närvarande inget förslag att se över den aktuella förordningen.
Centerpartiet
Det är rimligt med en transparens kring avgifter och en översyn av riktlinjer kan vara befogad.
12. Öppna Sverige
År 2000 tog regeringen initiativ till kampanjen Öppna Sverige som under två års tid arbetade med att göra svensk förvaltning till ett internationellt föredöme med avseende på öppenhet. Rådet för Öppna Sverige lämnade ett antal förslag för det fortsatta arbetet till regeringen (Ds 2002:27). Det viktigaste förslaget var att inrätta en central och permanent samlande kraft för den offentliga förvaltningens arbete med öppenhet – en ”öppenhetsfunktion”. Rådet menade att en sådan funktion var nödvändig för att upprätthålla efterlevnaden av offentlighetsprincipen. Förslaget har inte förverkligats.
Anser ni att staten bör inrätta en central funktion med ansvar för att upprätthålla och utveckla offentlighetsprincipen i hela den offentliga förvaltningen?
Liberalerna
Självklart måste arbetet med att upprätthålla efterlevnaden av offentlighetsprincipen vara ständigt pågående. Förslaget om att skapa en särskild funktion i statsförvaltningen för detta möttes dock med blandad kritik av remissinstanserna, och det pekades bland annat på risken för att en central instans skulle leda till ordinarie myndigheter skulle fly undan det ansvar de faktiskt har att upprätthålla gällande lagstiftning. Den centrala funktionen föreslogs dessutom få till uppgift att bedriva opinionsbildning, vilket för oss liberaler är en främmande syn på myndighetsuppgifter. Vi ser därför inte skäl att åter plocka upp detta förslag från 2002.
Sverigedemokraterna
Det är viktigt att Sverige så långt som möjligt håller på de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna som ingår i våra grundlagar. När det kommer till förslaget om en central och permanent samlande kraft för den offentliga förvaltningens arbete med öppenhet och offentlighet kan vi konstatera att förslaget nu har halvtannat decennium på nacken och förmodligen skulle behöva utredas på nytt innan vi kan ta slutlig ställning i frågan. Till dess arbetar vi gärna vidare med och utvecklar de institutioner som redan finns inrättade för dylika ändamål och Sverigedemokraterna har under flera år verkat för att kraftigt förstärka riksdagen och dess myndigheters granskande roll och resurser i förhållande till regeringen och den offentliga förvaltningen.
Vänsterpartiet
Vi har inte drivit frågan om en sådan central funktion. Det har hänt mycket när det gäller tillgänglighet digitalt sedan 2002. Det pågår för närvarande ett antal utredningar som berör området (se nedan svar på fråga 13). Vänsterpartiet har dock vid flera tillfällen i samband med lagstiftningsarbetet efterlyst bättre proportionalitetsbedömningar när ny integritetskränkande lagstiftning införts samt motionerat om att det borde inrättas en samlad integritetsskyddsmyndighet. I dag delas ansvaret för skyddet av personuppgifter mellan flera myndigheter men vi anser att skyddet för den personliga integriteten skulle bli starkare och effektivare om tillsynen i större utsträckning samlades hos en myndighet.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna driver för närvarande inte något sådant förslag.
Centerpartiet
Nej, men det kan finnas skäl att ge tydligare uppdrag än i dag till Statskontoret i frågan.
13. Allmän översyn av offentlighet och sekretess
Vid flera tillfällen har parlamentariskt sammansatta utredningar sett över regleringen av vad gäller tillgången till allmänna handlingar (Till exempel Offentlighets och sekretesskommittén SOU 2001:3, SOU 2002:97 och huvudbetänkandet Ny sekretesslag SOU 2003:99). De senaste årens tekniska utveckling och de många förändringarna av sekretessbestämmelserna och praxis har lett till att insynen i allmänna handlingar begränsats när de genom digitaliseringen skulle kunna förstärkas.
Anser ni att det finns ett behov av en grundlig och allmän översyn av tillgängligheten av allmänna handlingar och regleringen av denna rätt ibland annat OSL?
Liberalerna
Ja. Dagens OSL är ett resultat av ett utrednings- och lagstiftningsarbete som påbörjades våren 1998. Det är över två decennier sedan, och nu är det dags att göra en ny större översyn.
Sverigedemokraterna
En huvudprincip vid allt arbete med föreskrifter och lagar är att det är föreskrifterna som är till för medborgarna och inte tvärtom. Sverigedemokraterna kommer stödja alla positiva ansatser att modernisera lagar där dessa inte hunnit med i utvecklingen. Det är samtidigt viktigt att en digitalisering som i praktiken medför en enklare och snabbare tillgång till handlingar måste vägas mot den personliga integriteten. När det gäller vissa typer av personuppgifter har Sverigedemokraterna föreslagit att utreda ett system med upplysningsplikt likt det som gäller kreditupplysningar. Beroende på vad en sådan utredning skulle landa i, utesluter inte Sverigedemokraterna att förorda att en sådan ordning införs. En förutsättning är dock att offentlighetsprincipen även med ett sådant system kan värnas.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet värnar både offentlighetsprincipen och den personliga integriteten. Vi ser med allvar på de inskränkningar i vår offentlighetsprincip som följt av EU:s mer sekretessinriktade lagstiftning. Den allt mer omfattande digitaliseringen av samhället erbjuder fler möjligheter att både ge uttryck för sina idéer och åsikter och ta del av information. Det leder till att ibland komplicerade avvägningar mellan offentlighet och personlig integritet behöver göras. På senare år har det tillsatts ett antal utredningar som berör frågan om offentlighet, yttrandefrihet och skyddet för den personliga integriteten. Några utredningar har redan presenterat sina betänkanden medan andra kommer att göra det inom en snar framtid. Vänsterpartiet avvaktar dessa utredningar och ser fram emot att ta del av vad samtliga kommer fram till samt då också återkomma med konkreta förslag. För närvarande ser vi inte behov av någon ny utredning på området.
Socialdemokraterna
OSL är en central och viktig lagstiftning för svensk förvaltning och behöver kontinuerligt ses över och uppdateras. Vad gäller form och tidpunkt för en sådan framtida översyn finns för närvarande inget färdigt förslag.
Centerpartiet
Ja, med samhällsutvecklingen behövs också översyn inom detta område.
Moderaterna
Handlingsoffentlighet och andra former av öppenhet i den offentliga verksamheten är av stor betydelse för att möjliggöra insyn och granskning från allmänheten och media. Det är också ett grundläggande inslag i det svenska konstitutionella arvet, med början i 1766 års tryckfrihetsförordning. I enkäten lyfts en rad frågor av bitvis mycket detaljerad natur. Det är angeläget att vara redo att anpassa regler till förändrade samhällsförhållanden och det gäller även de regler som enkäten gäller. De olika frågeställningar som lyfts fram i enkäten har med något undantag inte varit föremål för analys och diskussion inom Moderaterna. Flertalet frågor har inte aktualiserats för oss innan vi fick del av enkäten. Vi har därför inga förslag till åtgärder som går i den riktning som efterfrågas. Vi kommer att ta till oss de frågeställningar som enkäten aktualiserar och beakta dem i vårt fortsatta arbete med öppenhetsfrågor.