Dokument och lagar
Om du känner dig kränkt av något som publicerats och är utpekad med namn, bild eller andra identifierande uppgifter, så kan du anmäla till Medieombudsmannen. Detta gäller oavsett om din upplevda kränkning har publicerats i tidningar, tidskrifter, etermedia eller på någon webbsajt – förutsatt att mediet är anslutet till det medieetiska systemet. Hela listan över frivilligt anslutna hittar du här.
Den här ordningen gäller sedan 2020 då Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd ersatte Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd. Bytet av namn speglar en utvidgning och förnyelse av det medieetiska systemet, där numera inte bara tidningar och tidskrifter, utan också etermedierna ingår.
Som bas för prövningen hos Medieombudsmannen finns Publicitetsreglerna – de etiska riktlinjer som mediebranschen själv dragit upp. Reglerna syftar till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador, utöver det som lagen erbjuder. Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd använder de etiska reglerna som hjälp vid bedömningar.
Reglerna är att betrakta som ett ramverk, eller principer som svenska medier har att förhålla sig till. Syftet är att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Men det sker med utgångspunkt av den frihet som yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen erbjuder press, radio och tv för att kunna verka som nyhetsförmedlare och granskare av samhällslivet.
SR, SVT, UR och TV4 är alla anslutna till det gemensamma medieetiska systemet som kommer till uttryck via Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd och kan granskas utifrån den publicistiska skada som en person, också en juridisk sådan, anser sig blivit utsatt för.
Men radio- och tv-sändningar har också att följa de krav och regler som finns angivna i sändningstillstånden och i radio- och tv-lagen.
Reglerna ser lite olika ut beroende på sändningsform, men det handlar bl.a. om kraven på saklighet och opartiskhet. Det är Granskningsnämnden inom Myndigheten för press, radio och tv som har ansvar för denna granskning och här finns reglerna som styr denna granskning.
Coronapandemin: Digitala utfrågningar försvårade granskningar
Coronapandemin har utsatt redaktionerna för prövningar som inte tillhör vanligheterna. Fler motsägelsefulla uppfattningar än brukligt och ett massivt och ständigt pågående informationsflöde har komplicerat nyhetsvärderingen. Dessutom över lång tid som inneburit att...
Nils Funcke om myndigheterna under pandemin: ”… visat en osannolik kreativitet för att förhindra eller fördröja utlämnandet av uppgifter”
Under de två år pandemin pågått har rätten till insyn begränsats främst lokalt och regionalt. Enskilda och inte minst medierna har haft svårt att få del av uppgifter. Men även Coronakommissionen som ska utvärdera myndigheternas försök att begränsa smittspridningen har...
Nära 500 fängslade journalister
Högsta siffran på 25 år: fler än 470 journalister sitter fängslade på grund av sitt yrke. Ökningen av fängslade journalister kan framförallt hänvisas till tre länder, visar Reportrar utan gränsers rapport om övergrepp mot journalister. Av de nära 500 fängslade...











